Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

21 magiska ögonblick i svensk tv:s historia

<p>Lill-Babs var gäst i "Här är ditt liv" den 26 december 1983 och alla hennes tidigare älskare och män kom in samtidigt. <br></p>Foto: IBL BILDBYRÅ SYDSVENSKAN BILD/KVP

Det är 60 år sedan den kom och tog över.

Tv:n.

Men det var inte alldeles självklart att vi skulle få tv alls!

I dag fredag 25 november firar SVT 60 år med stor fest och massor av tv.

Men starten kunde ha skett mycket tidigare. Vi backar videobandet och kollar hur det såg ut.

De första tv-sändningarna gjordes för över 90 år sedan. Och den gjordes samtidigt som folk roades sig med att se stumfilmer på bio.

Den skotske uppfinnaren John Baird var på Trinidad och återhämtade sig från en sjukdom när han lyckades komma på tekniken. 25 mars 1925 – ungefär när vi började lyssna på radio i Sverige – visade Baird upp de första rörliga bilderna, en ganska tråkig silhuett, men ändå rörde den sig. Vi vet inte om besökarna på varuhuset Selfridges i London blev upphetsade, eller om de tyckte att det var lika användbart som en bakmaskin.

 

Den hostoriska månlandningen 1969.

Men Baird visste att han hade något stort på gång.

I Sverige visades tv första gången 1930 på Svensk Filmindustris biograf Röda Kvarn i centrala Stockholm.

Usel bildupplösning

1936 kunde skåningar se sändningar direkt från sommarolympiaden i Berlin. Nazityskland sände tv över mellanvågsbandet med lång räckvidd och den som hade en mottagare kunde kanske se Jesse Owens vinna 100-metersloppet på 10,3. Eller var det Sveriges förlustmatch mot Japan med 3–2? Bildupplösningen var nämligen usel och det var rätt svårt att urskilja vad man tittade på.

När radio kom till Sverige på 1920-talet var det fritt fram för alla. Men bara under 1924. Året efter startade radiotjänst och då blev det slut på reklamen och dags för staten att reglera vem och vad som fick sändas i etern.

Anledningen var mer praktisk än politisk. För det går inte att klämma in hur många radiostationer som helst över ett begränsat nät. Och skulle två stationer sända på samma frekvens skulle det sluta med att stationerna störde ut varandra.

Regeringen tveksam

Så när det var dags att fatta ett beslut om tv i Sverige så låg det på regeringens bord. Och medlemmarna i den socialdemokratiska regeringen var inte så angelägna om att trycka ge klartecken.

Det skulle ta tio år från att två experter reste till USA för att kolla hur de gjorde, tills Sverige fick reguljära sändningar i tv.

1951, fem år efter resan, tillsatte regeringen en statlig utredning som fick öknamnet televisionsfördröjningskommittén.

Gissa varför?

För samma år kunde samma skåningar som kunnat se OS 1936 njuta av dansk tv.

Men motståndet mot tv var hårt. Filmbolagen, som också ägde biograferna, protesterade mot att folk skulle kunna se film hemma. Vilken tanke! Hur skulle det gå för alla biografer? Och tidningsutgivarna var rädda för att förlora reklamintäkter om tv:n skulle släppas fri.

Föreningsfolk klagade också, för att tv:n skulle försoffa svenskarna och få alla att sitta hemma, äta småkakor och titta på föregångaren till Naturrutan.

Så lösningen blev att man inte skulle sända så mycket tv och att onsdagar var fritt från sändningar. Just onsdagar var den populäraste föreningsdagen, så därför skulle just den dagen hållas tv-fri!

Dessutom gjorde man med tv som med radio, den blev licensfinansierad, statligt kontrollerad och belagd med reklamförbud.

Tänk att det skulle ta fem år att komma fram till det resultatet!

Det dröjde dock ytterligare två år innan tv:n slog igenom stort i folks hem. Det var fotbolls-VM på hemmaplan som fick folk att lägga sina sparpengar på att köpa en tv-apparat.

"Fem myror är fler än fyra elefanter" – Tv-progrannet både barn och vuxna älskade.

För apparaterna var dyra. 1958 kostade en tv runt 1 500–2 000 kronor, vilket motsvarar runt 25 000 kronor i dag. Men då fick man också en 22-tums-tv i svartvitt och som tog fem minuter att starta.

Rören behövde värmas upp först.

Under 60-talet blev sändningarna fler och proffsigare. Men allt anpassades så att man kunde se alla program på kvällen och ändå orka upp på morgonen.

Var det filmer som slutade sent på vardagar blev det tittarstormar. Vad tänkte Sveriges Radio på? Vet de inte att folk ska orka upp på morgonen? klagade de.

1969 infördes en kanal till: TV2 och i samma veva kom färg-tv!

Att vara programplanerare under den tiden var svårt, om inte omöjligt. Populära program fick inte överlappa varandra. Och två likartade program fick inte sändas samtidigt! Hur skulle det se ut? Tittarna krävde svar.

En grej med tvåan var att man införde en liten vit triangel som blinkade överst i tv-rutans högra hörn. Den blinkade när andra kanalen startade ett nytt program.

När färg-tv:n kom hände samma sak som när tv:n infördes. Folk vallfärdade till radio- och tv-butikernas skyltfönster för att titta på tv! Det kunde stå stora folkskaror utanför butikerna bara för att se på… testbilden.

Ville kasta förövarna i fängelse.

Statens tv-monopol skrotades till slut när det började dyka upp satelliter i skyn. Först var den sovjetiska Ghorizont. Den drog inga tittare, men öppnade dörren för alla andra.

Lite senare, på nyårsafton 1987 drog TV3 i gång från sitt huvudkontor i London.

Skälet att sända därifrån var att kringgå svensk lagstiftning.

Genom att sända från London gällde brittisk lag. Och den sa ingenting om något förbud att sända reklam till Sverige.

Reaktionen från Sverige var klassisk: Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Maj Britt Theorin ville förbjuda parabolantenner och krävde att kasta förövarna i fängelse. Eller åtminstone ge dem böter.

Så blev det dock inte.

1983 slutade carola vara en främling för det svenska folket.Foto: Öppet arkiv/SVT

Och med parabolerna kom också kabel-tv. Därefter var monopolet brutet och då kunde man lika gärna öppna dörren för reklamfinansierad tv i Sverige, utan att passera London.

1990 började TV4 sända via satellit och kabel och så 2 mars 1992 över marknätet.

Där hade vi kunnat vara i dag om det inte vore för internet.

Visst har tv-kvaliteten blivit högre, hd-sändningar, ljud i 5,1 kanaler och allt möjligt spännande.

Hur framtiden ser ut är till viss del oviss. Allt fler streamar tv över nätet. Via Facebook eller Snapchat kan var och en av oss sända rörliga bilder till den som vill se.

Men för den som vill minnas det som var är här svensk tv:s 21 allra häftigaste, knäppaste och största ögonblick.

 

1. Här är ditt liv – och dina kärlekar

Upplägget var enkelt och supersmart. Programledaren Lasse Holmqvist klär ut sig och ”kidnappar” en kändis och för hen till studion i Malmö. Där får kändisen gå igenom sitt liv och alla roliga och dramatiska ögonblick tillsammans med vänner och familjemedlemmar. En av höjdpunkterna i serien var när Lill-Babs var gäst 26 december 1983 och alla hennes tidigare älskare och män kom in samtidigt. Lill-Babs löser situationen blixtsnabbt och lysande. En sann klassiker.

 

2. Bästa aprilskämtet

1962 längtade många efter att få färg-tv. Vi hade glott på den svartvita skärmen länge nu och i Amerika hade de minsann program i färg. Så varför inte vi?

Kjell Stensson var den store teknikgurun på tv och alla svalde allt Stenssons sa med sin myndiga och skorrande skånska. När han då, 1 april 1962, förklarade att alla kunde få färg-tv, bara genom att klippa sönder en nylonstrumpa och sätta över skärmen, ja då var det inga strumpor som gick säkra.

Klippet har hyllats över hela världen som ett av de allra roligaste aprilskämten genom tiderna. Och visst är det hysteriskt kul?

 

3. Hockey-VM 1970 med Sven Tumba

Fem miljoner såg matchen mellan Tre Kronor och Sovjet, men det var inte den händelsen som stal showen. För efter prins Bertil öppnat spelen skulle Sveriges bästa hockeyspelare koras. Han skulle presenteraras live, hela världen skulle se vem det var när han hoppade ut genom en tunn pappersskiva, åka över planen och skjuta in en puck i mål. Hur fel kan det gå? Jo, massor. Ut hoppar Sven Tumba, no surprise, men en pappersbit hamnar mellan skridskon och isen och då sker det oundvikliga. När han sen rest sig upp händer nästa missöde. Tumbas skott är så löst att pucken studsar på papperet. Så han får skjuta en gång till. Därefter kommer jublet.

 

Sveriges bäste hockeyspelare Sven Tuma skulle hyllas. Det giock dock inte riktigt helt som planerat.Foto: Öppet arkiv/SVT

4. Per Oscarsson strippar nyårskvällen 1966

Svenska tv-tittarna satte nyårsbubblet i halsen under Hylands hörna 1966. Vad Oscarsson pratar om spelar ingen större roll. Men karlen strippar ju. Alla, inklusive Hyland, stirrar storögt på den folkkäre skådisen när han låter kalsongerna falla. Sen ett par kalsonger till och ytterligare ett.

 

Per Oscarsson slängde kläderna i tv och svenska folket höll på att sätta nyårsbubblet i halsen.Foto: Lars Nyberg

5. Carola slutar vara en Främling

Med startnummer 10 presenteras tävlingens yngsta deltagare. Carola Häggkvist heter hon och ska sjunga ”Främling”.

Att säga att hon tog tittarna med en stormvind är inte att överdriva. Och även om hon har hållit på i 33 år nu så känns det som hon fortfarande är mitt i ett äventyr.

 

6. Fem myror är fler än fyra elefanter

Det här är barnprogrammet som både barn och vuxna älskade. Magnus Härenstam och Brasse Brännström slogs om Eva Remaeus uppmärksamhet och skapade ett slags "Sesame street" på svenska, fast bättre. Premiär 1973 och har åldrats fint genom åren.

 

7. Månlandningen 1969

Jo, det var en måndag. Mitt i natten klev folk upp för att kolla på suddiga bilder från månen. Det var ju direkt och historiskt. Astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin hade landat. När vi kommer in i sändningen är det dags att ta första rymdpromenaden. Efteråt får de ett samtal av USA:s dåvarande president Richard Nixon.

 

8. Var försiktig med kniven, Bertil!

Superskickliga Bertil Svensson låg bakom en lång rad publiksuccéer i tv, men han kanske är mest känd för att ha misslyckats att skära av stammen till en blomsterananas i tv 23 november 1986. Han tog fasta på att programmet hette ”Sköna söndag” och tyckte väl inte att det var en stor grej att han nästan skar av sig tummen. Bertil fortsatte inslaget så som det var planerat och tyckte inte att en blödande tumme skulle stoppa inslaget. Superproffsigt är ordet!

 

9. Palme vs Fälldin

Hur kan en debatt vara tv-historia? Jo, under valrörelsen 1976 debatterade statsminister Olof Palme mot Centerpartiets Thorbjörn Fälldin inför ett fullsatt Scandinavium i Göteborg. Socialdemokraterna hade haft makten i 40 år och många var trötta på den vasse Palme som ansågs arrogant. Fälldin hade egentligen inte en chans…

 

10. Gumman som blev liten som en tesked

Birgitta Andersson spelade huvudrollen i tv:s mest älskade adventskalender. Hon bodde i sin stuga med maken, spelad av Carl-Gustaf Lindstedt, och lite då och då så krympte hon. Där hamnade hon i kluriga situationer, men överlevde, tack vare att hon kunde prata med djur när hon var liten. Götapetter, vad kul!

 

Birgitta Andersson blev liten som en tesked.Foto: Öppet arkiv/SVT

 

11. Pippi Långstrump

Pippi var inte bara superkul – hon var i färg också! Serien baserad på Astrid Lindgrens böcker om den ensamma men starka flickan gick rakt genom rutorna och in i våra hjärtan.

 

12. Alla älskade meteorologer

Svensk tv skapade många oväntade kändisar. Bland annat blev vi alla väldigt förtjusta i våra tv-meteorologer. Det var Leo Rannaleet, Bengt Torslund, Curry Melin, Åsa Boden (som fick en egen låt), Stig Ahlgren, men framför allt John Pohlman, som vi glatt döpte om till Solman, när vädret passade. Nu är Nils Holmqvist stjärna.

 

13. Hemsöborna

1971 års stora svenska tv-succé var naturligtvis skriven av August Strindberg. Hemsöborna fick många att få upp ögonen för en ung Sven Wollter.

 

14. Diskutabelt 1989

Robert Aschberg rökte och ledde ett kaotiskt underhållningsprogram i TV3. I ett av programmen är pruttkonstnären Mr Methane gäst. Paul Oldfield, klädd i gröna trikåer och mask för ansiktet visar att man mycket väl kan prutta en trevlig melodi. Det här är så lite public service man kan tänka sig och tittarna jublar.

 

15. Beatles i Drop in

Sverige fick sitt eget popprogram 1963. I oktober samma år passade det engelska bandet Beatles på att komma förbi och spela några låtar. Huvudattraktion var förstås Lill-Babs.

The Beatles tittade förbi Sveriges första popprogram.Foto: Lasse Svensson

16. Rederiet

Sveriges svar på Dallas och Falcon Crest utspelade sig naturligtvis på Östersjön. Två rederier kämpar om herraväldet över taxfeekioskerna, familjeägda Dahlénrederierna och uppkomlingen Mega Line. 318 avsnitt blev det till slut. Här är det allra första.

 

17. Solfilmen – en svartvit historia

Hur presenterar man solens upp- och nedgång bäst? 1963 tyckte man i alla fall att en tecknad snutt med en gäspande sol var det bästa. Klippet var så älskat att barn hoppade av glädje och ville vara med! Kort och lysande (på många sätt). Senare gjordes den om i färg. Sverker Lund tecknade.

18. Putte Kock tippar.

Mannen med cigarren och det stora AIK-hjärtat fick ge experttips till svenska folket. Det gick väl sådär, men vi älskade när Putte sa: ”gardera med tvåa, grundtips krysch…”

 

19. Den livsfarliga hårdrocken

Ett av SVT:s mindre smickrande ögonblick när Sivert Öholm och den kristna högern går till attack mot en ensam kille som råkar gilla hårdrock. Öholm har bett om ursäkt till Anders Tengner i efterhand.

 

20. Grevinnan och betjänten

Visad första gången 1963, sedan 1977 på nyårsafton. I denna tysk/schweiziska kortfilm firar miss Sophie sin 90-årsdag med sedan gamla vänner lord Winterbottom, amiral von Schneider, mister Pomeroy och sir Toby. Men vännerna är döda och miss Sophie blind, så trotjänaren James får inte bara spela alla roller, han dricker deras sprit också. En ansvarig var skraj för riksdagens nykterister och stoppade sketchen, men den kom lyckligtvis tillbaka. Den finns i en kortare schweizisk version, den som visas på tv och en lite längre tysk. Båda är dock på engelska.

 

Grevinnan och betjänten Visad första gången 1963, sedan 1977 på nyårsafton.Foto: / SVT

21. Sämre lön för samma arbete

Jämställdhet är ingen ny grej. Men det är fortfarande lika orättvist. Svensk tv belyste de grava orättvisorna 1 februari 1960 i det här reportaget från bland annat Förenade Yllefabrikerna i Norrköping. Då 1960 var kvinnolöner en accepterad sak. Tack och lov är den tiden sedan länge förbi.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.