Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nya prognosen: 3 000 fler anknytningsärenden per år

Dagens tre största inrikesnyheter.
Migrationsverket. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Maria Malmer Stenergard (M). Foto: FREDRIK WENNERLUND
Richard Jomshof (SD). Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Uppemot 3 000 nya anknytningsärenden per år väntas komma in fram till 2022. 

Det uppger Migrationsverket i en prognos efter att de nya reglerna för anhöriginvandring trätt i kraft.

Samtidigt räknar myndigheten med att något färre söker asyl i Sverige. 

Migrationsverket räknar med att omkring 21 000 årligen söker asyl i Sverige fram till 2022. Den nya prognosen innebär en minskning med 1 000 asylsökande för nästa år jämfört med prognosen i maj.

Samtidigt har man skrivit upp prognosen för inkomna anknytningsärenden med mellan 2 000 och 3 000 per år, efter att riksdagen klubbat de nya reglerna för anhöriginvandring. Fram till 2022 är prognosen 10 000 ansökningar.

Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade emot beslutet. 

– Sverige behöver en stram migrationspolitik under lång tid framöver för att klara våra omfattande integrationsproblem. Därför ser vi med stor oro att prognosen för antalet anhöriginvandrare nu skrivs upp. Att regeringen med samarbetspartier nyligen drev igenom ett regelverk som öppnar upp för mer anhöriginvandring var djupt oansvarigt, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, om den nya prognosen.

Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof är desto hårdare. På Twitter skriver han:

”Skrämmande siffror från Migrationsverket. Ytterligare hundratusentals invandrare väntas de kommande åren. Socialister och liberaler fortsätter att ljuga om att man har kontroll över situationen. Hur länge ska dårarna få hålla på?”  

Kommunerna väntas ta emot fler

På grund av att fler anhöriga till före detta asylsökande beräknas anlända till Sverige, och att fler anknytningsärenden väntas bli avgjorda nästa år, har Migrationsverket också uppjusterat prognosen för kommunernas mottagande. 

Kommunerna beräknas att ta emot omkring 27 500 nyanlända personer med uppehållstillstånd i år och cirka 23 000 nästa år, en höjning med 3 000 jämfört med prognosen i maj.

Samtidigt sjunker väntetiderna. 2019 väntas snittiden vara runt sju månader och 2020 cirka fem månader.

– Väntetiderna har varit historiskt höga de senaste åren men nu sjunker de snabbt, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) säger i en kommentar:

– Regeringens åtstramning av migrationspolitiken ger fortsatt effekt. Antalet asylsökande till Sverige beräknas bli lägre 2019 än något annat år sedan 2001, med undantag för 2005. 

Johansson understryker att statens sammantagna utgifter för migration och etablering också beräknas sjunka betydligt under prognosperioden, från knappt 25 miljarder kronor år till mindre än 20 miljarder nästa år, och drygt 16 miljarder år 2022. 

– Att den genomsnittliga handläggningstiden för asylärenden halverats sedan 2018 är förstås positivt både för de asylsökande som får bifall på sin ansökan och ska påbörja sin etablering och för de som får avslag och ska återvända, säger Morgan Johansson.

Underfinansierad verksamhet

Ribbenvik varnar dock för att verksamhetens finansiering måste säkerställas om handläggningstider och kostnader ska fortsätta minska.

Han vill att regeringen ger myndigheten möjlighet att flytta pengar från anslagen 2022 till 2021 för att får en jämnare nedgång. Även förvaret är kraftigt underfinansierat. Enligt Ribbenvik handlar det om flera hundra miljoner kronor om de aviserade anslagsnivåerna för 2020.

– Finns det inte förvarsplatser försvåras arbetet med återvändande. Speciellt för polisen, säger han till TT.

Ribbenvik anser också att Migrationsverkets kostnader kommer öka kraftigt om inte den planerade minskningen i domstolarnas anslag kvarstår.

– Det innebära att domstolarna kommer avgöra färre ärenden och det betyder att folk i mottagarsystemet kommer dröja sig kvar längre och det kostar mycket pengar för Migrationsverket, säger han till nyhetsbyrån.

Ribbenvik: ”Allvarliga konsekvenser”

Totalt kommer cirka 38 000 vara inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2022, enligt nuvarande prognos och finansiering. Det är 3 000 fler jämfört med föregående prognos.

Om domstolarna får ökade anslag skulle siffran vara 26 000, enligt Migrationsverket. Från årsskiftet tar myndigheten över migrationsverksamheten vid ambassaderna från Utrikesdepartementet. Men enligt Ribbenvik räcker inte de beräknade pengarna till.

– Det kan få allvarliga konsekvenser och handläggningstiderna på ambassaderna kan bli längre, säger han.

Det är främst handläggningstiden på anknytningsärenden som kommer öka, men även studerande kan få vänta längre på beslut, skriver TT.

Morgan Johansson (S) säger i en kommentar:

– Tillsammans med C och L arbetar regeringen just nu med budgetpropositionen för 2020, inklusive medel för Migrationsverkets samlade verksamhet. Inom ramen för detta arbete bereds såväl frågan om dimensioneringen och finansieringen av myndighetens förvarsverksamhet som frågan om verksamhetsövergången vid utlandsmyndigheterna och anslagen till migrationsdomstolarna. Vi återkommer alltså till dessa och övriga frågor om myndighetens ekonomi i budgeten.