Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

21 ihjälskjutna i år: ”Har startat oerhört olyckligt”

En man sköts till döds i Skarpnäck på söndagen. Södra delen av Stockholms län har den senaste tiden varit hårdast drabbat i landet av skjutningar.
Foto: Janne Åkesson/Swepix
”Det som vi inte har kommit åt är den första linjen av impulsstyrda pojkar”, säger kriminalkommissarie Gunnar Appelgren om polisens arbete mot gängen.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mannen som sköts till döds i Skarpnäck på söndagen blev skjutvapenvåldets 21:a dödsoffer hittills i år – ett dystert rekord i polisens statistik.

Polisens gängexpert Gunnar Appelgren befarar att 2022 kan bli det värsta året någonsin.

– Känslan är att det är risk att det kan bli det. Det har startat oerhört olyckligt på det sättet, säger han.

Från januari till mars i år sköts 18 personer ihjäl i Sverige – det högsta antalet under årets första kvartal sedan polisen började redovisa statistik över dödsskjutningar 2017.

Hittills i april har ytterligare tre dödats i skjutningar – alla i södra Stockholm. Totalsiffran är alltså 21.

Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie och expert på gängbrottslighet, tror inte på någon snabb vändning. Hans pessimism beror på att nästan alla de nu aktuella skjutvapenmorden kan kopplas olika våldsspiraler där hämnd föder hämnd.

– Det är svårt att komma åt våldsspiralerna eftersom det är så många som känner sig delaktiga i konflikterna och är beredda att agera, säger han.

Stockholm driver utvecklingen

Det är polisregion Stockholm som driver den mörka utvecklingen. 2017–2018 inträffade omkring 30 procent av landets dödsskjutningar i huvudstadsregionen. De två senaste åren har andelen varit över hälften.

– Stockholm har de tuffaste konflikterna, de tuffaste våldsspiralerna. Den grova, oorganiserade brottligheten, där lojaliteterna flyttar sig – det är så extremt stökigt, säger Gunnar Appelgren.

En rapport från Brottsförebyggande rådet förra året beskrev hur Sverige sticker ut i Europa genom att det dödliga skjutvapenvåldet har ökat under 2000-talet, medan det i de flesta andra länder har minskat. 

Gunnar Appelgren tror att en förklaring är att den svenska grova brottsligheten i dag är mindre organiserad än exempelvis den tyska.

– I Tyskland är det som det såg ut i Sverige för 15–20 år sedan: enprocents-mc-gäng, italiensk maffiastruktur och kriminella storfamiljer som upprätthåller en terrorbalans. De har inget utrymme för den här oorganiserade brottsligheten som vi har, säger Gunnar Appelgren.

Har inte kommit åt ”första linjen av impulsstyrda pojkar”

Under 2020 och 2021 kunde svensk polis dra stor nytta av de internationella samarbeten som knäckte de krypterade kommunikationstjänsterna Encrochat, Anom och Sky, som alla användes av kriminella. Bevisningen från chattarna har lett till att många ledande gängkriminella i Sverige har dömts till långa fängelsestraff.

Att skjutningarna ändå fortsätter förvånar inte Gunnar Appelgren.

– Vilka är det som har lagförts? Jo de som har nationellt och internationellt inflytande över vapen och narkotika. Det är extremt många anstiftare som har dömts de sista två, tre åren jämfört med de 15 åren innan dess. Den grova brottslighetens infrastruktur har fått sig en törn, säger han.

– Det som vi inte har kommit åt är den första linjen av impulsstyrda pojkar, som väljer att skjuta ihjäl andra pojkar. Där måste vi göra andra saker.


RÄTTELSE: I en tidigare version angavs att 20 personer skjutits ihjäl hittills i år. Rätt är 21 dödsoffer. Region Mitt hade missat att rapportera in en dödsskjutning i polisens nationella statistik.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.