Efter att 10 000 kvinnliga läkare gick samman mot sexuella trakasserier i upproret #Utantystnadsplikt svarar nu 1564 manligare läkare med att utlova förändring.
Efter att 10 000 kvinnliga läkare gick samman mot sexuella trakasserier i upproret #Utantystnadsplikt svarar nu 1564 manligare läkare med att utlova förändring.

1564 manliga läkare går samman i metoo-stöd

Publicerad

#metoo-rörelsen går in i fas två. 

Efter #Utantystnadsplikt där över 10 000 kvinnliga läkare gick samman mot sexuella trakasserier kommer nu manliga kollegers stöd.

1564 manliga läkare lovar, i Läkartidningen, att rannsaka sig själva, förändra felaktiga beteenden och aktivt arbeta för trygga arbetsplatser. 

10 400 kvinnliga läkare stod upp och med en röst sa nu räcker det. Under #utantystnadsplikt vittnade de om att läkarkåren inte är skonad från maktstrukturer och män som trakasserar kvinnliga kollegor. 

Nu ställer sig männen upp och med en röst säger att nu räcker det. I ett upprop som publicerats i Läkartidningen och som samlat över 1500 män uppmärksammar de att de också har en roll att spela i färden mot förändring. De skriver i uppropet:  

"Att diskriminera och trakassera människor på grund av könstillhörighet saknar plats i ett modernt samhälle. Vi anser att det inte bara är de män som trakasserar och begår övergrepp som måste förändra sitt beteende. Även de som passivt låter detta fortgå måste nu uppmärksamma vad som sker och kliva fram."

 

LÄS MER: Över 10 000 läkare i upprop mot trakasserier 

 

"Vi måste alla ta ansvar"

Samtidigt som de män som undertecknat uppropet är fast beslutna om bland annat att öppet ge stöd till den som utsatts för sexuella trakasserier och alltid ta vad individen berättar på allvar, kräver de även att chefer och arbetsgivare tar sitt ansvar. 

Flera av initiativtagarna till uppropet #utantystnadsplikt är positiva till agerandet från sina kollegor. 

– Man visar att man själv har ett ansvar och är beredd att se sin egen roll. Det är jätteviktigt att man ser det som en struktur där vi alla måste ta ansvar. Det här välkomnar jag, säger Stina Salander, ST-läkare i allmänmedicin i Umeå och en av initiativtagarna till uppropet #utantystnadsplikt, till Läkartidningen

"Att diskriminera och trakassera människor på grund av könstillhörighet saknar plats i ett modernt samhälle", skriver de manliga läkarna.Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Genusteori, machokultur och härskartekniker

Stina Salander tror att det kan få betydelse både för det kliniska arbetet, men också för läkarutbildningen, att män går samman och står upp för kvinnors mänskliga rättigheter.  Hon menar att det är svårare för kvinnliga föreläsare på läkarutbildningen att lyfta genusfrågor och få gehör, jämfört med vad det är för en manlig föreläsare. 

– Man behöver utbilda föreläsare i genusteori, machokultur och härskartekniker, så att man som student kan få gehör och att ansvariga på fakulteter förstår och kan känna igen vissa beteenden. Det är samma sak på klinikerna; ledningen ska kunna se beteenden som inte är okej. Det är jättetydligt att det inte fungerar i dag, säger Stina Salander till Läkartidningen. 

Hennes förhoppning är att förändringar kan implementeras inom vårdsektorn. Salander vill se konkreta förslag och idéer. 

 

LÄS MER: Prins Daniels reaktion på #metoo-rörelsen 

 

Tystnad från arbetsgivare och chefer

När #utantystnadsplikt släpptes skickades uppropet till Sveriges landsting, sjukhusledningar, primärvårdschefer, och till ansvariga för landets medicinska fakulteter. De ombads svara på ett antal frågor för att finna konstruktiva lösningar och en väg framåt.  

"Vi vill veta hur ni tänker förändra detta, med konkreta åtgärder och tidsplan för implementering och utvärdering. Vi vill veta hur säkerheten ska garanteras för den som drabbas av sexuella trakasserier, så att fler törs anmäla" skrev läkarna. 

Bland sjukhusen är det hittills Karolinska universitetssjukhusets vd Melvin Samson som svarat, och sjukhuschefen Jan-Åke Zetterström, Ersta sjukhus, skriver SvD

Även dekaner från de medicinska fakulteterna vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet svarade i ett gemensamt svar. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag