Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

11 pris till 11 män – nu får Nobelpriset kritik

Nobelpriset i medicin: Yoshinori Ohsumi.Foto: Junko Ozaki / AP TT
Nobels fredspris: Juan Manuel Santos.Foto: Mauricio Duenas Castaneda / Epa / Tt
Nobelpriset i litteratur: Bob Dylan.Foto: Livepix Bulls
Nobelpriset i fysik: Duncan Haldane.Foto: Mel Evans / AP TT
Nobelpriset i fysik: David Thouless.Foto: Sipa Usa /STELLA PICTURES
Nobelpriset i fysik: Michael Kosterlitz.Foto: Markku Ojala / Epa / Tt
Nobelpriset i kemi: Bernard Feringa.Foto: Peter Dejong / AP TT
Nobelpriset i kemi: Jean-Pierre Sauvage.Foto: Jean-Francois Badias / AP TT
Nobelpriset i kemi: Fraser Stoddart.Foto: Nam Y. Huh / AP TT
Ekonomipriset till Nobels minne: Bengt Holmström.Foto: Dpa / Ibl Bildbyrå
Ekonomipriset till Nobels minne: Oliver Hart.Foto: Michael Dwyer / AP TT
1 / 11

I år går alla Nobelpriser till män – totalt elva stycken.

Nu väcks kritik mot att inte en enda kvinna prisas 2016, både internationellt och nationellt.

– Det är en idiotidé att den yttersta kompetensen kommer i gubbform, säger professorn Ebba Witt-Brattström.

Nobelprisen har delats ut sedan 1901. Först i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredspriset. Men sedan 1969 delas det även ut ett Nobelpris i ekonomi.

Genom åren har kvinnorna lyst med sin frånvaro. I Nobelprisets 115 år långa historia har enbart 48 kvinnor vunnit – jämfört med 833 män, skriver New York Magazine.

Elva av dem har tillkommit i år.

Inga kvinnor i år

Den senaste dryga veckan har årets Nobelpristagare presenterats och internationellt har flera personer reagerat på att inte en enda kvinna får något Nobelpris i år.

Till exempel skriver skribenten Charles Clymer:

"Inga kvinnor fick Nobelpriset i någon kategori i år. Inte en enda. Jag tro att det säger mycket om vårt samhälle."

 

 

 

 

Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare, professor och författare, säger att det "otvivelaktigt" finns ledande kvinnliga forskare inom alla ämnen – och att det märklig att så får kvinnor får Nobelpriset.

Hon tror att sammansättningen i kommittéerna är det största problemet.

 

Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare, professor och författare.Foto: Kristoffer Wikström

Witt-Brattström: "Måste börja tänka till"

– Det är få kvinnor i Nobelkommittéerna. Man söker vinnare där det finns män och ser den manliga forskaren som en spjutspetsforskare, säger hon.

Hon fortsätter:

– Det är den här idiotidén att den yttersta expertisen, kompetensen, bildningen och litteraturen kommer i gubbform. De som har ansvar för det här måste börja tänka till.

 

 

 

 

Gustav Källstrand är intendent på Nobelmuseet och expert på Nobelstiftelsen. Han säger att det är vanligt att Nobelpriset domineras av män.

Samhällsproblem snarare än Nobelproblem

– Det finns många faktorer som förklarar det. Tittar man på vetenskapen så finns det en eftersläpning, upptäckter som gjordes för flera år sedan speglas i dagen pris.

 

 

 

 

Enligt honom måste man jobba för att fler kvinnor ska få möjlighet att utbilda sig för att på sikt få till att fler kvinnor gör stora upptäckter inom vetenskapen.

– Det här är snarare ett samhällsproblem än ett problem för Nobelpriset, säger han.

Flera inblandade när vinnare utses

Det är inte en och samma Nobelkommitté som utser alla vinnarna. Totalt är fyra olika institutioner inblandade: Kungliga Vetenskapsakademin, Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, Svenska Akademien och norska Nobelkommittén.

 

LÄS MER: Anna Bäsén: Att en 74-årig man prisas är fint – men inte särskilt spännande

 

– Kommittéerna tar i de enskilda fallen inte hänsyn till kön, etnicitet eller politisk tillhörighet men på lång sikt byggs det upp en snedfördelning som speglar samhället, säger Gustav Källstrand.

Han fortsätter:

– Det finns ingen anledning att inte lita på att de uppfyller sin uppgift på ett väldigt bra sätt. Könsfördelningen kanske inte är den bästa men det viktigaste är att de som får priset förtjänar det.

– Det man säger med det resonemanget är att män är bättre än kvinnor. Det är ett underliggande budskap och det stämmer inte. Det kanske stämde i början av 1900-talet men nu 2016 är det övertydligt att det är ett tankemönster som är fel, säger Ebba Witt-Brattström.

Hon har tidigare hört kritik från flera håll internationellt, att så få kvinnor vinner Nobelpriset – och tror att det är att vänta i år med.

– Jag hoppas att de tänker mer innovativt nästa gång.