Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

11 000 nya utbildningsplatser hotas – efter regeringskaoset

De 250 miljoner kronorna som skulle ge runt 11 000 nya yrkeshögskoleplatser nästa år saknas i övergångsregeringens budget. Foto: Colourbox
Madleen Thyrén, utbildningschef vid Nackademin. Foto: Nackademin

Regeringskaoset hotar Yrkeshögskolans expansion. 

De 250 miljoner kronorna som skulle ge runt 11 000 nya utbildningsplatser nästa år saknas nämligen i övergångsregeringens budget – vilket har väckt oro. 

– Det är framför allt alla företag som har enorm kompetensbrist och alla människor som vill utbilda sig som drabbas, säger Madleen Thyrén, utbildningschef vid Nackademin. 

Företag i många olika branscher har i dag stora problem att hitta arbetskraft med rätt yrkeskompetens. Här har den näringslivsanknutna Yrkeshögskolan en viktig roll att fylla. Nio av tio som gått en yrkesutbildning får jobb efteråt. 

Den rödgröna regeringen ville skjuta till ytterligare 250 miljoner kronor, men i den avskalade övergångsbudgeten finns satsningen inte med. Myndigheten hade räknat med 14 000 nya yrkeshögskoleplatser – nu ser det ut att bli 3 000 i stället.   

Det osäkra politiska läget har väckt oro bland företag, arbetsgivarorganisationer, utbildningsanordnare och blivande studenter. 

Oroliga studenter ringer yrkeshögskolorna 

Företrädare för 13 arbetsgivarorganisationer uppmanade riksdagspolitikerna att enas över blockgränserna om att skjuta till mera pengar Yrkeshögskolan i en debattartikel i SvD i veckan:  

”Näringslivet och välfärden står inför enorma rekryteringsbehov. Lägg därtill kraven på omställningen av arbetsmarknaden för att möta teknikutvecklingen. Sverige har helt enkelt inte råd att skära bort 11 000 yrkeshögskoleplatser”. 

Madleen Thyrén, utbildningschef vid Nackademin som bland annat utbildar byggnadsingenjörer, programmerare och medicinska sekreterare, säger att det är först i januari som man får klara besked om vilka nya utbildningar som kan starta. 

– Vi är en ganska stor aktör som kan övervintra i det här, vi har tillstånd och utbildningar som löper. Det är framför allt alla företag som har enorm kompetensbrist och alla människor som vill utbilda sig som drabbas. Vi har studenter nu som ringer och undrar: Kommer den här utbildningen starta till hösten? Då får vi svara: Vi vet inte, säger hon. 

LÄS MER: Tufft för landstingen när välfärdsmiljarderna uteblir 

”Yrkesbytarna är otroligt viktiga”

Kristine Wiklund, kompetensförsörjningsexpert på Gröna arbetsgivare som bland annat företräder företag inom djursjukvård, skogsbruk och lantbruk, säger att utbildningsanordnarna behöver långsiktighet. 

– Det här skapar en osäkerhet för branscherna och för våra medlemsföretag. Yrkeshögskolan måste ha stabilitet. Det här är en utbildningsform som är väldigt bra och vi måste veta att den regering som styr ser samma sak. Just yrkesbytarna är otroligt viktiga inom alla branscher men framför allt för naturbruk – eftersom vi har så väldigt få som väljer det på gymnasienivå, säger Kristine Wiklund. 

Hon pekar särskilt på skogsmaskinstekniker, agrotekniker och gårdsmästare som yrken där mer kompetent personal behövs. 

– När det gäller gårdsmästare till exempel får man hämta den kompetensen från utlandet i dag. I södra Sverige tar man gårdsmästare från Danmark. Det är klart att vi vill ha möjlighet att erbjuda den kompetensen i Sverige, säger Kristine Wiklund. 

LÄS ÄVEN: Moderaternas drag: Fem miljarder till kommunerna 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!