Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

10 frågor om klimatet du inte vågat ställa

Isen smälter.Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Sjöarna torkar ut.Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Vattnet blir odrickbart.Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Ibland är det svårt att våga ställa de mest grundläggande frågorna.

Nu gör Expressen det. Så slipper du. 

Är det något som är fel med miljön?

Forskare har under de senaste decennierna upptäckt att jordens genomsnittstemperatur stiger. Detta får till följd att isarna smälter vid Nord- och Sydpolen. Faran är högre när isar från inland smälter, vilket får till följd att havsytan stiger. 

Enligt FN har snittemperaturen ökat med 0,85 grader mellan 1880 och 2012.

Varför blir det varmare?

Miljöforskare har kommit fram till att den största orsaken är växthusgaser som släpps ut i atmosfären. De lägger sig som en skyddande filt över atmosfären. När solen skiner på jorden stannar mer värme kvar, helt enkelt. Utsläppen av växthusgaser har ökat med 50 procent sedan 1990.

Vad är växthusgaser?

Det är naturliga och konstgjorda gaser som släpper igenom solljus, men håller kvar värmen i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O), metan (CH4) och ozon (O3).

Hur mår jorden egentligen?Foto: NASA / ZUMAPRESS.COM/ALL OVER PRESS ZUMA PRESS

Är det dåligt med växthusgaser?

Nej, Skulle vi sakna växthusgaserna helt skulle jordens medeltemperatur varit minus 18 grader, mot dagens 14 grader plus. 

Vattenångan är den vanligaste växthusgasen och är temperaturberoende. Ju varmare det blir, desto mer vattenånga skapas. En negativ spiral, alltså. 

Den värsta "skurken" av växthusgaserna är koldioxid.    

Vad spelar det för roll om det blir en eller två grader varmare?

De flesta av oss märker inte om det är två grader varmare eller kallare. Men naturen tar stryk även vid små skillnader.

För varje grad det blir varmare minskar exempelvis världens produktion av korn med 5 procent. Även andra stora grödor som majs och vete drabbas. Mellan 1981 och 2002 har spannmålsskördarna minskat med 40 megaton per år, enbart på grund av det varmare klimatet.

Även naturkatastroferna blir fler och värre. Mer om det längre ner.

Hur mycket stiger havsnivåerna?

Från 1901 till 2010 steg havsnivån med 19 centimeter. 

FN utgår från att utvecklingen fortsätter som i dag det betyder att år 2100 kommer det att vara 1,5 grader varmare i snitt, jämfört med år 1900. Det skulle betyda att havsnivån stigit med 24–30 centimeter till år 2065. Till år 2100 skulle nivån ha ökat till 40–63 centimeter. 

Höjningen går inte att vända, även om utsläppen stoppas.

Skulle temperaturökningen öka ännu mer skulle det kunna leda till långt högre havsvattennivåer.

Kan man lita på miljöexperterna?

Alla experter är inte eniga om den här beskrivningen (som är mycket förenklad). Men cirka 97 procent skriver under på att detta är den troliga modellen. Siffran är baserad på drygt 4 000 vetenskapliga uppsatser om global uppvärmning där man angett en orsak till ökningen.

Anledningen att inte alla är eniga är att jorden är en otroligt komplicerad "maskin". 

– Hade vi känt till allt skulle vi inte behöva forska, säger Martin Jakobsson, polarforskare och professor i maringeologi och geofysik på Stockholms universitet.

Kommer jorden att gå under nu?

Nej. Jorden sprängs inte eller brinner upp. Men förutsättningarna för människorna att leva på jorden kommer att förändras. På vissa platser kan vattnet stiga så att folks bostäder ligger under vatten. För andra kan vattenhöjningen leda till att hela deras land ligger under vatten. För ett fattigt land som Bangladesh med 163 miljoner invånare, kan 20 procent av den bebodda markytan stå under vatten inom 100 år.

Är det så farligt? Vädret ändras ju från år till år

Vädret har alltid varierat. Men inte lika mycket som nu. Vad forskarna upptäckt är att det är fler och betydligt mer kostsamma naturkatastrofer i dag än för 20 år sedan. Kostsamma i form av mänskligt lidande och ekonomisk förstörelse.

Tidigare i år drabbades Karibien och södra USA av en rad orkaner av värsta sort. Experter hävdar att orkansäsongen blivit längre och värre av den globala uppvärmningen.

Kan vi bryta den onda cirkeln?

Ja, det är fortfarande möjligt att minska uppvärmningen så att den inte blir mer än 2 graders ökning inom överskådlig tid. Men då måste vi anstränga oss att hitta långsiktiga lösningar.

Läs mer om klimatförändringarna och konsekvensen för människor världen över på Expressen.se/klimat.