Trots att historierna om internetfenomenet ”Momo challenge” har spritts över hela världen går uppfattningarna i sär. Är det ett allvarligt hot mot barn eller bara ännu ett skämt som blivit en skröna som går runt på Internet?
Oavsett vilket kan det vara lämpligt att prata med sina barn om detta, menar Sofia Bidö, barnpsykolog hos Rädda Barnen.
– En bra start är att fråga om detta är något som barnen har hört talas om. Det är viktigt att behålla sitt lugn och ge saklig information, säger hon.
Särskilt när man inte riktigt vet om det är verkligt eller fejk, som i fallet ”Momo challenge”.
– Känslor smittar. Om vi själva är oroliga och uppjagade riskerar vi att göra våra barn oroliga och uppjagade, säger Sofia Bidö.
Hon slår gärna ett slag för att vi pratar med barnen om sociala medier mer till vardags, är lite mer intresserade för vad de gör.
– Och inte bara när det har hänt något skrämmande. Låt dem vara experter och visa dig, vilka appar de använder, vilka de har kontakt med. Det blir inte så dramatiskt om det blir ett vardagligt samtal, vid matbordet eller i soffan.
Vad handlar Momo challenge om?
Berättelsen om Momo handlar om att barn och unga uppmanats att ta kontakt med ett eller flera anonyma konton på till exempel Facebook, Instagram och Whatsapp.
De ska sedan ha övertalats genom hot och instruktioner från ett konto, med en bild på en docka med skräckinjagande utseende, att genomföra prövningar av olika slag.
Det sägs till en början vara enkla utmaningar som att palla äpplen, men har beskrivits eskalera snabbt till uppmaningar om kränkande behandling av okända personer, kompisar eller familjemedlemmar – eller att skada sig själv.
Varför uppmärksammas Momo challenge?
Momo challenge har under september fått spridning genom sociala medier i Sverige. Några skolor, i Värmdö och Sandviken, har gått ut med varningar till föräldrar.
Fenomenet dök först upp i juli 2018, men har sedan spridits över hela världen och i flera internationella medier har det rapporterats om självskadebeteende och självmord som uppges vara kopplat till nätfenomenet.
I somras gick spanska polisen Guardia Civil ut med en varning för Momo på Twitter.
Men i själva verket kan inga dokumenterade exempel på hackade telefoner, dataintrång, skador eller självmord någonstans knytas till Momo.
https://twitter.com/guardiacivil/status/1020020449990782976Vad säger social medier-experterna?
Många delar nu varningar för "momo challenge" i sociala medier. Något flera experter avråder ifrån. Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, säger till Kit:
– För det första, dela inte något som du inte har koll på. Det är lätt att man råkar göra det, särskilt om man får känslan av att det är bråttom för att vi måste rädda våra barn.
– Vill man skydda sina barn är en delning i sociala medier dessutom helt verkningslös. Det enda som forskning visat har en effekt när det gäller att skydda barn från faror på nätet är att prata med dem.
Journalisten och sociala medier-experten Jack Werner skriver på sin blogg: ”Som förälder är det ens jobb att hjälpa barnen förstå vad som är på riktigt, vad som är rimligt att vara rädd för, och tillsammans möta det som inte egentligen är farligt men som ändå kan vara läskigt.”
Elza Dunkels jämför nätfenomenet Momo med tidigare spökhistorier på nätet som Talking Angela och Blue whale challange.
– Låt barn ha de här spökhistorierna, men låt det stanna där. Och är det något barn som tycker att det är för läskigt, då behöver de stöd. Då behöver du vara den vuxna som lugnar, säger Elza Dunkels till Kit.
Varifrån kommer figuren Momo?
Dockan som kallas Momo har stora ögon, bred mun, svart stripigt hår och fågelben med svarta klor.
Den verkliga figuren heter Mother Bird, är konstruerad av Keisuke Aizawa vid Link Factory, ett företag som gör specialeffekter. Skulpturen finns utställd på ett galleri i Japan.
Vem som från början använt bilden av skulpturen för att skapa Momo Challenge är inte fastslaget, men flera olika Facebookgrupper i Japan, Mexiko och Colombia har tagit på sig ansvaret.
