Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Magdalena Andersson talar ut om pappans sjukdom

Magdalena Andersson.Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES
Magdalena AnderssonFoto: VILHELM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Magdalena Anderssons pappa Göran gick bort i alzheimer för 15 år sedan. Nu pratar hon ut om sorgen och sjukdomstiden. 

– Det har påverkat mitt liv väldigt mycket, säger hon.

Idag är det den Internationella Alzheimerdagen. Därför vill finansminister Magdalena Andersson (S) uppmärksamma sjukdomen och hylla sin pappa, bland annat med en lång intervju med Allas

– Han var väldigt modern och mer involverad i min uppväxt än vad många andra pappor var i den generationen. Vi pratade mycket och umgicks med varandra. Vi hade en väldigt nära relation, säger Magdalena Andersson till Expressen. 

Alzheimers sjukdom gör att nervceller börjar förtvina och dö vilket leder till att hjärnvävnaden förstörs. Sjukdomen kommer gradvis och vanligtvis märker den sjuka och anhöriga först av ett försämrat minne. Så var det också i Görans fall. 

Kände på sig att något inte stämde

Barndomshemmet i Uppsala kryllade av lappar som påminde honom om allt vardagligt bestyr. När diagnosen stod klart var det ingen överraskning för Magdalena Andersson utan en bekräftelse på något de redan misstänkte. 

– Vi hade det redan på känn. Det är fel att säga att diagnosen var en lättnad, men då fick vi åtminstone veta vad det var och fick stöd från sjukdomen, säger hon till Allas. 

I år är det 15 år sedan han gick bort och hon minns honom både som den han var som frisk och under sjukdomsförloppet. 

Magdalena Andersson tillsammans med sin pappa. Foto: Privat

– I början av sjukdomen pratade vi om vanliga saker och fortsatte att ha samma kommunikation som annars. Men senare tappade han talförmågan. Då kommunicerade vi genom att titta varandra i ögonen, hålla handen och kramas, säger hon. 

Pappan hann inte träffa hennes barn

En i personalen på Görans demensboende följde med honom till Magdalenas bröllop 1997 när hon gifte sig med Rickard Friberg. Men tyvärr dog han innan han fick träffa deras barn. 

– Jag tänker ofta på att det är tråkigt för mina barn att de inte har den morfar som de kunde ha haft. Jag vet ju att han hade varit lika fin mot dem som han var mot mig, säger Magdalena och gråten bryter rösten.

Det är inte bara sorgen som har påverkat Magdalena. Sjukdomen har hög ärftlighet vilket gör att hon nu ser annorlunda på sin egen framtid. 

– Jag har aldrig tänkt: ”Det här får jag skjuta upp tills jag blir pensionär”. Vill jag göra någonting så får jag göra det här och nu, säger hon och fortsätter:

– Det har gjort att jag inte pensionssparar. Istället väljer jag att betala av på huset.  

Alzheimer är en hjärtefråga för henne

Under sjukdomsförloppet arbetade Magdalenas mamma heltid och såg till att livet flöt på. Det får henne att tänka på anhöriga i dag och vad hon själv kan göra för att underlätta för dem. 

– Anhöriga tar ett otroligt ansvar för den som har alzheimer. Ofta är det fruar och döttrar som ställer upp och gör fantastiska insatser. Det jag som finansminister kan göra är att säkerställa att kommuner och landsting har resurser så att vi kan ha en god sjukvård och omsorg. Så att inte bördan blir allt för tung.