Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Vinnare i allt detta är alla tittare – åtminstone hittills

Foto: SOPA Images / SipaUSA/TT Nyhetsbyrån

Netflix höjer priset. Det här är bakgrunden och förklaringen till beslutet. 

Naturligtvis kom beskedet nu. 

På tisdag (21 januari) släpps Netflix rapport för fjärde kvartalet 2019. Streamingjätten förväntas lägga till mellan sju och åtta miljoner globala abonnenter till de 158 miljoner som bekräftades i oktober. 

Då, när rapporten för tredje kvartalet presenterades, gick det att börja misstänka att en svensk, liksom europeisk, prishöjning var nära. Av de 6,8 miljoner nya användarna under det kvartalet kom sex miljoner från andra länder än USA. 

Samtidigt har Netflix fortsatt att öka sin innehållsbudget. 2019 kan den landa i närheten av 15 miljarder dollar och lär knappast minska under 2020. 

Det finns ett antal skäl till det. Främst står den ökade konkurrensen, fast inte av de anledningar som ofta lyfts fram. 

Först och främst: Alla som tror att Disneys nya streamingtjänst är en Netflix-dödare har fel. Visst, Netflix kommer känna av det som inom en inte alltför avlägsen framtid kan kallas ett globalt streamingkrig, men försprånget för marknadsledaren är så stort att rivalernas lanseringar som mest kommer upplevas som att slå armbågen i skrivbordet lite för hårt. 

Disney+, som ännu inte lanserats i Sverige, är dessutom prissatt på en nivå som gör att man inte måste välja; det går att ha båda streamingtjänsterna utan att bli ruinerad. 

Men, och här kommer en av huvudförklaringarna till att Netflix nu höjer priset på premiumabonnemangen: Konkurrensen från Apple, Amazon och Disney samt ett antal andra mer eller mindre stora tv-spelare, har gjort att kravet på och kostnaden för innehåll ökat. 

Ted Sarandos, innehållschef på Netflix, har exempelvis sagt att kostnaden för ett större projekt har stigit med så mycket som 30 procent när han jämför med 2018. 

Ytterligare exempel: När Netflix började producera originalinnehåll stod den inledande kostnaden för ”House of Cards” på drygt hundra miljoner dollar ut som ett neonblinkande utropstecken.  

I november 2017 meddelade Amazon att man köpt de globala rättigheterna till J.R.R. Tolkiens berättelser och rollfigurer. Bara det ska ha haft en prislapp på 250 miljoner dollar. Den kommande ”Sagan om ringen”-serien, som är planerad att börja spelas in i februari, förväntas bli första tv-serien som kostar mer än en miljard dollar att slutföra. 

I denna skenande och för många prismässigt mördande tävling om tittare vill Netflix även positionera sig som en kvalitetsprodukt, både tekniskt och innehållsmässigt. 

Inför årets Oscarsgala har Netflix 24 nomineringar, fler än någon annan filmstudio eller distributör. Företagets mål är att det ska fortsätta vara så i flera år framöver och att fler och fler statyetter ska hitta ett hem på företagets hylla. 

Netflix har även börjat göra större och större investeringar i Indien och andra delar av Asien. Där hoppas man hitta nya abonnenter och innehåll som kan tilltala kunder i resten av världen. 

Vinnare i allt detta är tittaren. Åtminstone hittills. Om, eller snarare när, Netflix springer in i väggen och faktiskt ramlar omkull återstår att se. Klart är i alla fall att det lär dröja ett bra tag. 

Skandalerna som skakat ”Big Brother”

• Dödshot • Smugglade in knark • Tvingades till oralsex

Ida Wargs och Alexander Pärleros miljonimperium

Så mycket pengar drar entreprenörerna in

Snuskigaste filmerna på Netflix – för en het kväll

Sökorden för att hitta sexiga rullar • Dolda kategorin

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.