Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Silvia, Victoria och Madeleine – alla bär de glittrande tiaror till Nobelmiddagen och andra stora festligheter med pompa och ståt.
Tiarorna har gett det svenska kungahuset glans genom historien.
Och fortfarande fascinerar och imponerar dessa utsmyckade diadem.
I uppslagsverket Nationalencyklopedin beskrivs en tiara så här: "typ av hög, kägelformad huvudbonad som tecken på värdighet - utvidgat praktfullt diadem".


Dessa pampiga smycken pryder våra kvinnliga kungligheters hjässor i festliga i och högtidliga sammanhang och har gjort så i över 200 år. Tiarornas allmänna historia är dock mycket äldre än så. Redan den egyptiske faraon Tutankhamun (1358 före Kristus-1339 före Kristus) hade utsmyckade diadem - i guld och krönt av gamhuvudet och den slingrande kobran vilket var symboler för överhögheten över Övre och Nedre Egypten.
Som kungligt värdighetstecken infördes diademet först av Alexander den store (356 före Kristus - 323 före Kristus) i den grekiska övärlden. Tiarorna som används i modern tid fick sitt genombrott vid kröningen av den franska kejsaren Napoleon I i Paris 1804. De spektakulära och ofta juvelbesatta diademen har sedan dess burits av kvinnliga kungligheter i festliga representationssammanhang och andra högtider.

 

De flesta av de svenska kungligheternas tiaror kommer ursprungligen från Napoleon I:s första hustru Joséphine de Beauharnais (1763-1814). Hon var farmor till den svenska drottningen Josefina av Leuchtenberg. Den svenska drottningen Victoria av Baden har också bidragit till den svenska kungliga diademsamlingen liksom kronprinsessan Margareta av Sverige.


Vad har då tiarorna haft för betydelse för det svenska kungahuset genom historien? Vad är dess hemlighet?
– De har varit jättebetydelsefulla. Framförallt som praktföremål och maktsymboler där bäraren upphöjer sig från resten av människorna, säger antikexperten Joakim Boström vid Göteborgs antikskola.
Vad är det som fascinerar folk mest med tiarorna?
– Glittret och det praktfulla. Blandningen av diamanter och färgade ädelstenar. Att se det.
Joakim Boström kan det mesta om tiaror och brukar föreläsa om deras historia.
– Tiarorna blev mode vid sekelskiftet 1800 efter gammal romersk förebild – romarinnorna tyckte om att bära diadem i håret. Tiarornas popularitet fortsatte under 1800-talet och hade sin höjdpunkt kring sekelskiftet år 1900. Då var de kungliga helt nedtyngda av tiaror och andra smycken. Framförallt det brittiska kungahuset var särskilt praktfullt utstyrt, säger han.
Under mellankrigstiden – tiden efter första världskriget (1914-18) och före andra världskriget (1939-45) – avtog tiarornas popularitet.
– Det var inte längre mode att sticka ut på samma sätt. Många trodde att tiarornas tid var förbi. Tillverkningen upphörde också i stort sett efter att ha varit som störst mellan 1870 och 1914, säger Joakim Boström.
Men tiarorna fortsatte hela tiden att användas av kungligheterna och det är dessa prominenta personer - i dag drottning Silvia, kronprinsessan Victoria, prinsessan Madeleine samt kungens systrar – som gör att tiarornas tid inte är ute. Tvärtom har intresset och uppmärksamheten kring dessa speciella smycken ökat på senare år. Inte minst är tiarorna en attraktion på den tv-sända Nobelfesten – tiarornas julafton när det glittrar, gnistrar och glimmar i överflöd på de kvinnliga kungligheterna.


Här är de mest kända diademen som ingår i svenska kungahusets smycken:
■ Brasilianska diademet
Leuchtenbergska safirdiademet

Kamédiademet
■ Karl Johan-diademet
■ Drottning Sofias diadem
■ Prinsessan Lilians diadem
■ Prinsessan Sibyllas diadem
■ Stråldiademet

■ Fyrknappsdiademet

■ Kronprinsessan Margaretas rubindiadem
■ Drottning Silvias stråldiadem
■ Drottning Victorias stråldiadem
■ Prinsessan Madeleines akvamarindiadem
■ Prinsessan Birgittas diadem


Bland de kungligas tiaror ingår också Prinsessan Christinas diadem. Prinsessan Christina fick det i gåva på sin 18-årsdag, tredje augusti 1961, av sin gudmor Elsa Cedergren – dotter till prins Oscar Bernadotte. Detta utsmyckade diadem finns dock inte längre att tillgå. Det stals 2012 av en bekant till prinsessan Christinas familj. Tjuven hävdar att han slängde diademet från Riksbron ned i Stockholms ström. Trots flera dykningar i det aktuella området har diademet inte hittats.