- Vi lever återigen i en tid då relationerna mellan könen är en prioriterad diskussion, från löneskillnader till hur män och kvinnor representeras på bild till hur hemarbetet ska delas, säger Patrik Steorn, filosofie doktor vid Stockholms universitets Centrum för modevetenskap, till TT.
- Och jag tycker mig se att modevärlden inte är nöjd med att vara ett lyxfenomen. Den vill säga något om hur världen ser ut i dag.
Anti-mode
De ideal som på 1960-talet spreds av bland andra Herrgård och likaledes svenska Mah Jong har många likheter med de som hyllas i dag, i en värld av rättvisetänkande och klimatmedvetenhet. Då, i mitten av 1960-talet, var målet att skapa ett nytt samhälle som var jämlikt mellan könen och de sociala klasserna.
En väg dit var att göra kläder utan markörer för status eller kön, som den unisex-overall Herrgård tog fram för det brittiska modehuset House of Worth 1967. Herrgårds tes om kläder som inte stängde in individen fick ett enormt genomslag i såväl Paris som Mexiko och Iran.
Mah Jong - tidig slow fashion
Det svenska märket Mah Jong, som grundades av tre studenter från Konstfack, tog avstånd från den underordning av kvinnan som man uppfattade att Paris modevärld stod för. I stället skapades enkla, färgstarka kläder i mjuka material som producerades lokalt i Borås. Tanken var att samma modell skulle leva i många säsonger, en filosofi som går i linje med dagens teorier om slow fashion och hållbar utveckling.
Modernt Mah Jong är på många sätt modernt i dag, konstaterar Steorn som på tisdagen föreläste i ämnet i Stockholm.
Modeskaparen Yves Saint Laurent har si dagarna lanserat sin unisex-kollektion.Foto: Marc Susset
I dag syns unisex-plagg omigen på catwalken. Ett exempel är det franska modehuset Yves Saint Laurent som just lanserat en unisex-kollektion där herrkostymer blandats med traditionellt kvinnliga material som silke.
- Modet kan skapa konventioner kring könen men också protestera mot dem. Det ligger i tiden nu.
Av Tina Magnergård Bjers/TT
