Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sofia Helins insikt efter svåra året

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sofia Helin gjorde stor succé i den dansksvenske ”Bron”
Foto: OLA TORKELSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Sofia Helin och maken Daniel Götschenhjelm.
Foto: DAVID SICA / STELLA PICTURES DAVID SICA

Sofia Helins spontana reaktion var att vilja tacka nej till Nyårsklockan.

Sen ändrade hon sig, och under de senaste veckorna har en pandemianpassad version vuxit fram inom henne.

– När jag läste dikten märkte jag att många av orden betyder andra saker det här året. Det är en värld och ett land i sorg som dikten riktar sig till, säger skådespelaren om ändringarna, och berättar att hon själv varit väldigt rädd för sjukdomen.

Det är förmiddag, och Sofia Helin, 48, njuter av en stunds egentid med te och tidning. Man och barn är inte hemma – det har blivit allt ovanligare sen pandemin. 2020 är helt klart inte ett år som andra, och nu vilar det på Helin att ringa ut det gamla, och in det nya. En förfrågan hon själv inte ens fantiserat om tidigare:

– Jag tänkte: ”Nämen oj… oj!” Sen sa jag: ”Nej, det vågar jag inte. Jag måste sova en natt. Vi hörs i morgon.” Sen la vi på. Men jag bestämde mig snabbt. Det blev en helomvändning i hjärnan.

Sen dess har Sofia Helin haft tid att närma sig texten, och bestämt sig för att göra två justeringar:

– Det finns till exempel en mening som är ”ring hugsvalelse in till sargad barm”. Just det här året känns det fint att alla vet vad hugsvalelse betyder, så det blir ”ring lindring in till sargad barm”. Det får en så vid betydelse det här året. Både själsligt, och faktiskt rent fysiskt med alla sargade barmar.

– Sen är ju själva översättningen väldigt fri från Tennysons dikt, nästan som en egen dikt inom hans dikt, så jag tog mig friheten att ändra de allra sista meningarna ”om den bidande Messias”, vilket betyder den Messias som vi alla väntar på. Jag hade läst den så, om jag läste den i kyrkan. Men på SVT i dag, med alla möjliga trosinriktningar och ateister som lyssnar, så tänkte jag att det blir vackert att ändra till ”ring ljuset in” i stället. Då får det en betydelse som kan ena, för att vi ska orka lite till mot ljuset.

Hur blir ditt nyår i år?

– Men det blir ju märkligt. Vi har annars en familjetradition som vi haft i många år, och som vi ändå inte skulle kunna ha.

På grund av corona?

– Ja. Och så ska min man också jobba den dagen. Egentligen är familjerna medbjudna (till Skansen), men man får nog bestämma lite senare om det funkar. Vi kommer säkert ha väldigt strikta regler, vi som är där och jobbar, för hur vi får röra oss.

Hur känns det att inte kunna fira med familjen som vanligt?

– Det känns lite vemodigt, men samtidigt blev de väldigt stolta. Till och med min 17-åring, tyckte det var stort. Jag som trodde att han knappt visste var det var.

Blir det karantän för dig inför uppdraget?

– Det är vi i ändå. I karantän. Det hoppas jag att alla tänker. Vi kan inte riskera fler människors liv nu. Det är bara så. 

Har du varit rädd för corona?

– Ja. I början blev jag jätterädd, för att jag hade så svår astma som barn. Då började jag tänka på hur det var, och fantasin spann i väg. Så jag var faktiskt rädd måste jag erkänna. Andningen är ju en så central del för hur man mår. Så det blev väldigt pressande en period. Sen accepterade jag att jag måste släppa kontrollen, och inse att vi är i kaos, och jag förstod att just astma inte är det värsta. Det skulle nog gå bra.

Hur har du annars påverkats av pandemiåret?

– Yrkesmässigt av att saker har ställts in och flyttats fram förstås.

– Men det har varit på två plan: Som medborgare är det ett fruktansvärt år. Men som privatperson så har det varit en välkommen paus faktiskt. Först kändes det obehagligt att allt stängdes av. Jag fortsatte springa, fast det inte var någon idé. Men till slut blev jag tvungen att stanna.

Vad har du lärt dig av det?

– Att vara närvarande och öppen i livet är en färskvara, jag måste påminna mig om det hela tiden, när pressen och stressen sätter in. Jag vill inte leva livet för att vara på väg till nästa mål. Ju mer man gör det, desto mer tid försvinner.

Du har ju gått många år i terapi, men det behövdes ändå en pandemi för att nå den insikten?

– Ja! Sannolikt har jag haft nytta av att ha gått en massa i terapi, samtidigt som det är en färskvara att kunna vara närvarande.

Går du fortfarande i terapi?

– Nej, det var längesen. Jag är nog mer inne på filosofiska resonemang nu. Jag har faktiskt börjat ifrågasätta, inte terapi, men just den delen att berätta en historia som blir en förklaring till vem man är som sen cementerar vem man är.

– Ett bra exempel är att jag gnisslar tänderna jättemycket på nätterna. Jag har bettskena, men till slut så remitterade läkaren mig till en person som jobbar med smärta, och då satte han in botox i käken. Då slutade jag gnissla tänder, och det påverkar hela nattsömnen. Det är ju motsatt mot terapi! Det är intressant att man kan jobba både inifrån och ut, och utifrån och in.

Där funkade det bättre att låta nerverna slappna av på kemisk väg?

– Ja, och det lät ju jätteläskigt. Men blev en jättehjälp.

Du verkar ha reflekterat mycket under året, och din man har tidigare bytt bana och gått från skådespelare till präst. Grunnar du också på att ändra riktning ibland?

– Det tror jag att jag gör hela tiden. Det är en del av min person, en av mina hobbyer. Men det är nog därför jag är rätt i yrket. För att vara skådespelare är ju att gå in i olika roller.

Vad skulle du göra?

– Jag har fantiserat ganska mycket kring barnmorska. Tidigare i livet var jag intresserad av psykolog och terapeut.

Hur är det med nerverna nu inför nyår då? Kommer du att kunna hålla dem i schack?

– Konstigt nog är jag inte så nervös just nu. Men det är ju vårt (skådespelares) jobb att gå in och prestera en punktinsats. Sen kommer jag säkert ha lite hjärtklappning när jag väl gör det.

Det här är Sofia Helin

Ålder: 48 år.

Familj: Gift med Daniel Götschenhjelm, tidigare skådespelare, nu präst. De har två barn tillsammans.

Bor: I Stockholm

Bakgrund: Slog igenom i Sverige med huvudrollen i ”Masjävlar” 2004. Spelade huvudrollen i filmatiseringen av Jan Guillous ”Arn”. Blev under tiotalet närmast synonym med sin rollfigur Saga Norén i världssuccén ”Bron”, och har sen dess inlett en internationell karriär.

Aktuell: Har hedersuppdraget att läsa ”Nyårsklockan” på Skansen. Programledare nyligen dokumentärserien ”Drottningarna”. Kommer att under 2021 dyka upp i påkostade internationella serien ”Atlantic crossing”, i australienska serien ”Mystery road”, samt i nyfilmatiseringen av ”Utvandrarna”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.