Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så här många getingar får kvällens bidrag

Ulrik Munther. Foto: Sven Lindwall
Top Cats. Foto: Sven Lindwall
Sonja Aldén. Foto: Sven Lindwall
Andreas Lundstedt. Foto: Sven Lindwall
Timotej. Foto: Sven Lindwall
David Lindgren. Foto: Sven Lindwall
Mimi-Oh. Foto: Sven Lindwall
Thomas Di Leva. Foto: Sven Lindwall
1 / 8

Så här många getingar ger Expressens Anders Nunstedt kvällens startfält.

1. Ulrik Munther - "Soldier"

Vem: Om Ulrik - albumdebutant 2011 - går vidare så får han skåla i Pommac, Kungsbackasonen fyller 18 år först nästa lördag.

Schlagerrutin: Vann Lilla Melodifestivalen 2009.

Genrepet: Killen är en scentalang som får över publiken på sin sida direkt.

Artisten om låten: "En rykande färsk pop-/rockdänga med militär feeling. Den handlar om förlåtelse."

För alla som är någorlunda bekanta med Munthers inte så omfattande repertoar lär "Soldiers" knappast komma som en blixt från en klar himmel. Det låter som - Ulrik Munther! Med munspel, Pontare-trummor och gitarr kliver pojkvaskern säkert in och sjunger om att... palla äpplen? Nej, om att kärlek är ett krig. Inte så omtumlande, men effektivt.

2. Top cats - "Baby doll"

Vem: Torsbybandet var semi­finalister i "Talang" här om året. Susi Pävärinta är en av upphovsmännen.

Schlagerrutin: Debutanter.

Genrepet: De är klädda som om de ska uppträda i en lada, men det glada humöret smittar.

Artisten om låten: "En glad låt med fullt ös, som passar oss. Nu blir det rock!"

Rockabilly är inte längre någon subkultur reserverad för nostalgiska raggare, efter Baseballs framgångar är det en genre lika bred som autobahn. Top Cats öser på som om fartkameror inte existerade i en småklämmig hyllning till en, öh, snygg brud. Med coolt stå-bas-trick i låtens final. Men gjorde inte gubbarna i Playtones samma grej i fjol? Fast bättre?

3. Sonja Aldén - "i din himmel"

Vem: Sonja Aldén, artist, låtskrivare och nybliven mamma, utgör även en tredjedel av "Tre S". De andra ässen är Shirley Clamp och Sanna Nielsen.

Schlagerrutin: Utslagen med "Etymon" 2006, men succéartad trea med "För att du finns" året därpå.

Genrepet: Svårt att göra söt kärlek med kamerorna när man sjunger om döden. Men Sonja är säker.

Artisten om låten: "Det är en powerballad som känns i hela kroppen när man sjunger den."

Sonja kliver in till oljudet av borkarövare, men när låten försiktigt rullar igång är det Disney för hella dollarn. Med tindrande Pocahantas-ögon framför Sonja en text - på en bro!?! - som får tårna att krulla sig. Det är klyschkalas signerat balladhövdingen Bobby Ljunggren. Men den eleganta sista minuten förlåter det mesta. Celine Dion hade inte gjort den bättre.

4. Andreas lundstedt - "Aldrig aldrig"

Vem: Andreas schlagerdebuterade redan 1996, men är självklart mest känd för sina fina insatser som discodocka i Alcazar.

Schlagerrutin: Fjärde solostarten. Har även tävlat fyra gånger med Alcazar.

Genrepet: Toksäkert utfört. Hade vi snackat "Let's dance" hade han vunnit hela tjotta­ballongen.

Artisten om låten: "Medryckande melankoli på svenska. Jag längtar efter att få visa upp en ny sida av mig."

Säga vad man vill om Disco-Andy - the boy can dance. Men all supersynkad koreografi i världen kan inte rädda det här från att aldrig riktigt hända. "Aldrig aldrig" låter som om någon hittat en Trackslista från 1989, plankat Tommy Ekmans, Anders Glenmarks och Johan Kindes mossigaste melodier och producerat röran i ett vadderat rum.

5. Timoteij - "Stormande hav"

Vem: Fyra klasskompisar från Skaraborg som blev internationella schlagerfavoriter, trots att de slutade­ femma i Sverige...

Schlagerrutin: 2010, med "Kom".

Genrepet: Sjunger inte särskilt rent i solopartierna, men utstrålar vinnarfeeling ändå.

Artisten om låten: "En hittig och energifull upptempolåt med Timo- teij-touch."

Å ena sidan är gycklar­introt så enerverande att man ser sig om efter tjära och fjädrar, å andra sidan är fortsättningen så avväpnande glad och härlig att det inte spelar någon roll. Timoteijs lätt upphottade Sarek-disco har en refräng som inte tar de väntade vägarna. Just därför är den så effektiv. Dessutom: Skövdes Kim Wilde är tillbaka på flöjt!

6. David Lindgren - "Shout it out"

Vem: Musikalartist som synts i "High school musical", "Mamma mia", "Singin' in the rain" och - senast - Tomas Ledins krogshow.

Schlagerrutin: Debut.

Genrepet: Liten sångflopp men stor breakdancesuccé. Skräll­varning?

Artisten om låten: "Det är en väldigt glad låt med lite lagkänsla i. Riktigt stark."

När Anna Järvinen strök sitt deltagande i schlager-SM kallades David in i leken. Med en låt som Danny tackat nej till. Det är för övrigt rätt mycket "In the club 2" över "Shout it out", inklusive vita sneakers. Men det är något med Lindgrens välgjorda shownummer som inte känns lika trovärdigt. Det känns som trött stekarhouse, framförd av en speedad bankir.

7. Mimi-oh - "Det går för långsamt"

Vem: 25-årig debutant som älskar 80-talet, vilket både hörs och syns. Mimmi Olsen har gett ut en ep med titeln "1986".

Schlagerrutin: Debut.

Genrepet: Hoppar och kämpar och smajlar, men får ingen kontakt alls.

Artisten om låten: "En modern, bombastisk poplåt med en slående refräng."

Mimmi Pigg? Mini Maggio? Mimi Oh, ska det vara. Även om varenda gest i det här numret känns som en detaljstudie av Veronica Maggios rörelseschema. Att musiken är närbesläktad gör, så att säga, sitt till. Visst är det tillåtet att kopiera - det gjorde även Elvis och Beatles - men de adderade en massa, också. Trots alla neonfärger är detta bara extremt blekt.

8. Thomas Di Leva - "Ge aldrig upp"

Vem: En av svensk pops mest meriterade veteraner. Thomas Di Leva, 48, solodebuterade för 30 år sedan. Har gett ut 16 album.

Schlagerrutin: Debut.

Genrepet: Klappar i gång genrepet galant, men tappar sedan sakta men säkert greppet.

Artisten om låten: "En stor och medryckande arenarocklåt med viktig och upplyftande text."

På tal om att vi hört det förut, fast så mycket bättre: "Ge aldrig upp". Di Leva gör festivaldebut med ett kosmiskt Coldplay-hopkok som lyssnat på beatet från "Clocks", pukan från "Viva la vida", "wo-ho-oh"-partiet i "Paradise" och sett färgkonfettit från engelsmännens senaste turné. Det är rätt lustigt, men inte lika lustigt som att se två dansare bakom popkrigaren.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!