Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Robinson-Robbans” mörka idé under svåra tiden

Robert ”Robinson-Robban” Andersson var tvungen att sluta åka skidor. Foto: OLLE SPORRONG
Nu berättar han om hur skadan påverkade även hans psykiska mående. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

När Robert ”Robinson-Robban” Andersson tvingades lägga skidorna på hyllan tog det hårt på honom.

Tv-profilen berättar nu om självmordstankarna och den mörka tiden.

– Det gick inte en dag när jag inte funderade på att ta livet av mig på det ena eller andra sättet, berättar Robert Andersson.

Robert ”Robinson-Robban” Andersson, 45, blev efter sin medverkan i ”Expedition Robinson” år 1999 blivit en av Sveriges mest färgstarka tv-personligheter. Men livet har inte alltid kretsat kring skandalrubriker, vilda sexhistorier och barturnéer för ”Robinson-Robban”. I podcasten ”Nemo möter en vän” berättar Robert ”Robinson-Robban” Andersson om självmordsförsöken och den tuffa tiden.

– Det gick inte en dag när jag inte funderade på att ta livet av mig på det ena eller andra sättet, berättar Robert Andersson.

Robinson-Robban: ”Tvungen att sluta”

För Robert Andersson har längdskidor varit en stor del av livet. Han gick skidgymnasium och satsade stort på en skidkarriär. Mellan åldrarna 14 till 20 hade han ryggproblem när han stakade med skidorna, berättar han, men annars var det inga fysiska hinder som stoppade honom.

Av läkarna fick han rådet att stretcha och träna bålen för att få bukt med ryggsmärtorna. När det efter flera år inte hjälpt var det en läkare som bestämde att den då 20 år gamla Robert Andersson behövde opereras.

– Så var det en läkare som fick snilleblixten; ”vi tar och opererar dig, vi tar och snittar fascian så ska du se att det blir bra för du har kompartmentsyndrom antagligen”. Så det gjorde dem och då pajade min rygg totalt, säger Robert Andersson och fortsätter:

– Jag var tvungen att sluta med skidor rakt av och sedan dess har jag haft otroliga ryggskott varje vecka.

”Jag hade ingen att tala med”

Att vid 20 års ålder, bara åren efter att ha gått ut skidgymnasiet, behöva lägga skidorna på hyllan för gott tog hårt på Robert Andersson. Det var där den mörka perioden tog en början.

– Gå från att vara stor och stark till liten, klen och vek. Så det var hårt på psyket. Jag hade ingen att tala med, skulle alltid vara hård och tuff.

Han berättar att det inte gick en dag utan att han funderade på att ta sitt liv. I efterhand önskade han att läkaren hade varnat honom för de komplikationer som kunde bli. Skidkarriären var viktig för honom men inte viktigare än resten av livet.

– Du sabbade mitt liv, kunde du inte sagt att komplikationerna av det här? Så viktig var inte min skidkarriär även om det var det viktigaste just då. Så nej det var illa, säger Robert Andersson.