Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"En fjäder för att blåsa upp till sittande höna"

Nils Schwartz skriver om onsdagens avsnitt av "Uppdrag granskning". Foto: Ylwa Yngvesson

För femte programmet i rad har "Uppdrag granskning" hittat en fjäder att blåsa upp till sittande höna, vilken man med flintlåsgevär och dold kamera kan skjuta ner på prime time i public service-tv.

Först var det nynazisterna, sedan den våldshyllande extremvänstern, därefter huliganerna i Husby, sedan förortsjihadisterna och nu de homofoba prästerna i Svenska kyrkan. I samtliga fall kan man konstatera att reportagens uppskruvade indignationsvolym saknar rimliga proportioner.

"Uppdrag granskning" borde hellre ägna sina grävarmödor åt de verkliga makthavarna, som man så förtjänstfullt har gjort i reportagen om Telias mutaffärer och fifflande kommunpolitiker.

 

Så perfekt homogent kan väl ändå inte det svenska samhället vara att minsta avvikelse från konsensusnormen måste jagas med blåslampa? Av de homofoba prästerna som tror att man kan bota homosexualitet med bön, blev 4 av 9 intervjuade i programmet med dold kamera, och 12 av 50 noterade med namn i "Uppdrag gransknings" icke offentliggjorda undersökningsmaterial. Alla tillhör en fraktion som löjligt nog kallar sig "Frimodig kyrka". Utgångspunkten för programmet var förstås det omskrivna våldet som riktades mot paret Roy och Bertil som vigdes i Kinna kyrka häromåret. Roy hade som ung av sin präst ombetts att sluta med sina homosexuella villfarelser.

 

Men det var inte prästen som misshandlade Bertil. Det var slöddret i Kinna. Den kvarvarande homofobin, om än minskande i Sverige, kan inte lastas över på ett fåtal bokstavstroende präster.