Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför blir slutet en tittarsuccé

"Det blir en bonussäsong som har fokus på vår kärlek"
Adam Lundgren, Hedda Stiernstedt och Mattias Nordkvist som syskonen Löwander. Foto: SVT
Julia Heveus kliver in serien som Nina Löwanders dotter Christina.Foto: SVT
”Sett till inledningen av säsongen, kommer slutet av SVT:s tittarsuccé om inget annat åtminstone vara tillfredställande”, skriver Mattias Bergqvist. Foto: SVT/Johan Paulin / © SVT 2018 Photo: Johan Paulin

Nya tider, nya problem. 

I säsong 3 fortsätter ”Vår tid är nu” vara den serie den alltid varit, vilket gör att förändringar vindar blåser hårdare än någonsin.

Naturligtvis är det precis så här ”Vår tid är nu” går vidare och att tro något annat är att helt missförstå serien och vad den vill åstadkomma. Framåtrörelse har från första stund varit melodin, vilket dels har lett fram till att året är 1968 och dels att ett antal nya rollfigurer får och tar plats i de fyra avsnitt som funnits tillgängliga för recension inför premiären av säsong 3. 

Eftersom ”Vår tid är nu” är en familjekrönika är det Christina, dotter till Nina Löwander och spelad av Julia Heveus, som står längst fram bland nykomlingarna. Hennes historia är ett slags spegelbild av moderns, fast i en ny tid och därmed med nya problem. Några steg bakom Christina finns ”Maggan” Nilssons son Uno och en trio vänsteraktivister. Spelets regler är intriger och resultatet självklart emotionella, liksom moraliska, svårigheter. 

Det är inget fel på hur dessa berättelser vävs in i varandra och pressar fram konsekvenser i övriga delar av serien, men likt hur det var i inledningen av ”Vår tid är nu” med Calle, Nina, Peter och Gustaf, så tar det tid att lära känna rollfigurer, vilket gör att det är den äldre generationens förehavanden som engagerar mest.  

I de scener som inkluderar seriens ursprungliga huvudensemble hittas många glädjeämnen. Särskilt angenämt är att exempelvis se hur Rasmus Troedsson hittat en perfekt sätt att frasera ”Bellan” Roos sarkasmer och oro, eller hur avslappnad Anna Bjelkerud är i sin gestaltning av Ethel Jonsson. 

Medryckande är också hur Josefin Neldén ger uttryck för de yttre omständigheter som drar i ”Maggan” Nilsson från två olika håll: går de olika världarna att kombinera och vad kostar det i så fall, professionellt och privat? 

Med i discosvängarna och klädförändringarna är självfallet seriens alltför osjungna hjältar: scenografen Michael Higgins och kostymören Marie Flyckt, som följer tidens gång med fingertoppskänsla. Sådant blir också räddningen de gånger som ”Vår tid är nu” trycker för hårt på melodramats knapp. 

Halvvägs i det som kronologiskt är sista säsongen av ”Vår tid är nu” verkar seriens fokus strömlinjeformas mot syskonen Löwander och deras närstående. Här finns öppna sår, några omöjliga att läka, och vägen mot slutet har stor betydelse för seriens redan bestående avtryck i svensk tv-historia. 

Under andra halvan kommer bland andra Hedda Stiernstedt, Charlie Gustafsson, Adam Lundgren och Mattias Nordkvist med stor sannolikhet vara avgörande för upplevelsen. Därför, och sett till inledningen av säsongen, kommer slutet av SVT:s tittarsuccé om inget annat åtminstone vara tillfredställande.  

VÅR TID ÄR NU - SÄSONG 3

 

Manus: Ulf Kvensler, Malin Nevander, Johan Rosenlind, Pernilla Oljelund.

Regi: Harald Hamrell, Andrea Östlund, Anna Zackrisson.

Med: Hedda Stiernstedt, Charlie Gustafsson, Adam Lundgren, Mattias Nordkvist, Josefin Neldén, Julia Heveus, Oskar Laring, Rasmus Troedsson, Morten Vang Simonsen, Evin Ahmad,  Agnes Bolmgren Lindström med flera.

Premiär: 28 oktober i SVT. Säsong 3 är på åtta avsnitt.

Charlie Gustafsson om tiden efter ”Vår tid är nu”

Charlie Gustafsson om tiden efter