Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så bra är alla Tom Pettys album

Tom Petty & The Heartbreakers är invalda i Rockens Hall of Fame. Foto: AMY HARRIS / AP TT NYHETSBYRÅN
Tom Petty & The Heartbreakers är invalda i Rockens Hall of Fame. Foto: ROBERT GAUTHIER / LOS ANGELES TIMES / POLARIS POLARIS IMAGES

Tom Petty har get ut 16 studioalbum, som soloartist samt som frontfigur för Tom Petty & The Heartbreakers. Skivorna har sålt cirka 65 miljoner världen över, och cirka 250 000 i Sverige.

2002 blev Tom Petty & The Heartbreakers invalda i Rockens Hall of Fame.

Amerikanen inledde sin karriär i Mudcrutch och var även medlem i Traveling Wilburys, tillsammans med bland andra Bob Dylan.

Expressens musikredaktör Anders Nunstedt sätter betyg på Pettys skivkatalog.

"Tom Petty & The Heartbreakers" (1976)

Ekon av Stones och Ramones. Innehåller klassikern "American girl".

 

"You’re gonna get it" (1978)

Innehåller "I need to know" och "Listen to her heart", och flera andra Gesslefavoriter.

 

"Damn the torpedoes" (1979)

Pettys mest hyllade album. Urstark mainstreamrock. 

 

"Hard promises" (1981)

80-talets heartland rock tar form. Fin form.

 

"Long after dark" (1982)

Energisk uppföljare utan starka toppar.

 

"Southern accents" (1985)

Eurythmics Dave Stewart producerar ett småpsykadeliskt äventyr.

 

"Let me up (I’ve had enough)" (1987)

Resultatet av att Petty och Heartbreakers kompat Bob Dylan i ett år: busenkel gladrock.

 

"Full moon fever" (1989)

Första soloskivan, med snygga "Free fallin" och fantastiska "I won’t back down".

 

"Into the great wide open" (1991)

Enorm på MTV, och enorm widescreenproduktion fylld med enorm feelgoodrock.

 

"Wildflowers" (1994)

Andra soloplattan, en avskalad Petty producerad av Rick Rubin.

 

"She’s the one" (1996)

Ett soundtrack med udda idéer, som covern av Becks "Asshole".

 

"Echo" (1999)

Mysig gubbrock.

 

"The last DJ" (2002)

Gnällig gubbrock.

 

"Highway companion" (2006)

Tredje soloskivan. En Dylanbluesig reunion med Jeff Lynne.

 

"Mojo" (2010)

Ljudet av en märkligt avslagen bluesbar.

 

"Hypnotic eye" (2014)

Aningen ojämn men väldigt inspirerad rock’n’roll som blev första och sista albumettan i USA.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!