Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Pearl Jam är tillbaka, och det med besked

Eddie Vedder och Pearl Jam spelade i Sverige för första gången på 12 år. Foto: Oskar Zander/Rockfoto

Pearl Jam har inte varit i Sverige på tolv år.

Under en förtrollad konsert lovar de att snart komma tillbaka.

LIVESOMMAR 2012

Pearl Jam

Globen, Stockholm.

Publik: 14 431 (fullsatt).

Vem: Bildades 1990 ur spillrorna av Mother Love Bone. Tillsammans med Nirvana, Soundgarden och Alice In Chains fick Pearl Jam året därpå hela musikvärlden att rikta blickarna mot Seattle. Har kallats ett grungeband trots att de bara spelar klassisk, känsloladdad hård rock..

Vad: Första besöket i Sverige sedan konserten vid Sjöhistoriska museet den 29 juni 2000, dagen innan tragedin på Roskildefestivalen då nio människor dog under Pearl Jams konsert.

Bäst: "State of love and trust", förlängda "Better man" och "Off he goes". Oj oj oj!

Sämst: Många utanför Globen hade lurats att köpa falska biljetter.

Rödvinspavan är halvfull när en halvfull Eddie Vedder halvvägs in i "1/2 full" lyfter armarna i vädret och tittar rakt upp på den starka strålkastaren, som om han står i kontakt med en högre makt.

Han greppar en gitarr, fångar upp ljuset, bländar nog varenda kotte i Globen under ett fantastiskt jam och får ur sig samma känsloladdade "uh, uh, uh"-läten som i efterföljande "Jeremy".

En bagatell till låt respektive en klassiker, men be mig inte välja vilken som är bäst denna förtrollade kväll. Det är ett mönster som går igen om och om igen. "Just breathe" från det senaste albumet skär rakt in i hjärtat minst lika mycket som "Black", världens kanske bästa låt.

Den här konserten är resultatet av tolv års saknad, med en publik som lika mycket dirigerar som följer med i ett 30 låtar och två timmar och 45 minuter långt framträdande som är så oförutsägbart som rock'n'roll kan vara när den är som allra mest levande. Vedder håller tal på svenska och snackar på engelska, men budskapet är detsamma: Pearl Jam är helt tagna av publikens gensvar.

Det sägs att alkohol torkar ut stämbanden, men någon glömde att säga det till Eddie Vedder. Ju mer han dricker desto bättre sjunger han och urladdningarna blir bara fler och större.

I en helt omgjord "Porch", med ett orgel- och gitarrjamparti som taget från Deep Purples "Made in Japan", studsar han runt med en basketboll för att sedan ge fansen längst fram sin version av nattvarden.

Det är ett av oräkneliga ögonblick som gör detta till en av de mest oförglömliga konserterna på jag vet inte hur många år. Ett annat är avslutningen, när Globen är upplyst och Neil Youngs "Rockin' in the free world" aldrig tycks vilja ta slut.

Tro fan att Eddie Vedder gång på gång lovar att det inte ska dröja tolv år till nästa besök.