Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Daft punk - "Random access memories"

Husgudarna har lämnat housen bakom sig.

Det finns knappt ett spår av dagens dansmusik på "Random access memories".

Ändå låter Daft Punks nya som en modern klassiker.

ALBUM

Daft Punk - "Random access memories"
Genre: Soul.
Vem: Parispolarna Guy-Manuel de Homem-Christo och Thomas Bangalter debuterade med "Homework" (1997). Den banbrytande houseduon är förknippade med sina robothjälmar.
Vad: Fjärde studioalbumet har föregåtts av en ovanligt noggrann reklamkampanj. Bland gästerna märks Giorgio Moroder, Julian Cablancas, Nile Rodgers och Pharrell Williams.
Släpps: 17/5.
Om du gillar "Random access memories", lyssna då på: Daft Punk "Discovery", Kraftwerk "Man machine", Eagles "Hotel California".

Låt-för-låt

"Give life back to music"

Efter ett hårt rock’n’roll-intro följer mjuk easy listening-disco med lysande gitarrer från Nile Rodgers och Paul Jackson Jr.

"The game of love"

Som en vocoderiserad soulballad från Barbra Streisands "Guilty".

"Giorgio by Moroder"

Discolegendaren pratar om sitt 70-tal och sin vision om "the sound of the future" ovanpå ett beat som bryter ut i en ljuvlig Moroderhyllning. Skulle kunna bli en jättehit i en singel-edit

"Within"

Ledsen robot sjunger en technotryckare som lika gärna kunde framförts av Dionne Warwick, cirka 1983.

"Instant crush"

Röyksopp kopplar ihop syntarna med Pet Shop Boys, hemma hos Supertramp.

"Lose yourself to dance"

Pharrell Williams sjunger sprudlande soulpop ovanpå ett fonky beat.

"Touch"

Går från att låta som Robert Plant på en rymdpromenad till Julio Iglesias på beachparty i kyrkan.

"Get lucky"

Ännu längre, och ännu bättre.

"Beyond"

Introt låter som om fransoserna zoomat in Jurassic Parks symfoniker. Sedan kommer Michael McDonald och angör sin yacht vid Eagles brygga.

"Motherboard"

Ett flummigt ljudexperiment med bra driv.

"Fragments of time"

En lekfull tidsresa till västkusten, som säger hej till alla från Billy Ocean till Steely Dan.

"Doin' it right"

Låter som en fluffig surfardude fyllt en 808:a med hårmousse.

"Contact"

Efter en timmes perfekt producerad robotpop bombar Daft Punk sönder ljudbilden totalt. En storslagen final, fylld med big beats och distade sequencers.

Under den period som Daft Punk duckat för radarn - soundtracks och livealbum räknas inte här - har dansmusiken exploderat.

Hitgenier som Swedish House Mafia, David Guetta och Avicii har fått arenahouse att blir det nya svarta. "EDM" (electronic dance music) är en lika vanlig term i rockblaskor som Rolling Stone och NME som, säg, "americana".

Det är åtta år sedan den franska duon gav ut "Human after all". De är fortfarande ledstjärnor för den nya generationen superstar-dj:s, men på "Random access memories" låtsas de som om de aldrig knorrat med en 303:a eller pumpat på med filterhouse.

I analoga de luxe-studios, i New York, Paris och London, har duon i stället ställt in siktet på 70- och 80-talet. Tillsammans med mytomspunna discofarbröderna Giorgo Moroder och Nile Rodgers har de nålat upp album med Fleetwood Mac, Eagles och Steely Dan på väggen. Koncepttänket för tankarna till Pink Floyds "Dark side of the moon". Musiken har mer gemensamt med amerikansk västkustpop än affischnamnen på Summerburst.

Guy-Manuel och Bangalter har kastat sina samplers i Seine och spelat in låtarna med stringenta studiomusiker. Produktionen är lika perfekt polerad som på Michael Jacksons berömda "Off the wall". Det är Daft Punk själva som producerat, och det låter som de jobbat från hifi-himlens lyxigaste mixerbord.

Ändå känns det omisskänligen som Daft Punk. Både i de låtar som färgas av vocodersång och de spår som är vokal pop av mer konservativt snitt.

De här robotarna kan sin rock och visar att de har soul, utan att för den skull överge diskoteket.

"Random access memories" är både snillrik pop och genial dansmusik. Förbluffande bra.