Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Björk om Thåström: Fan, fan, fan så bra

Rockperfektion. Thåströms spelning är som en spark i magen - precis som allt som är värt att minnas, tycker Annah Björk. Foto: Claudio Bresciani / Scanpix

BRÅVALLA.Thåström gjorde sin enda spelning i år. Och ursäkta språket men fan, fan, fan vad bra det var.

FAKTA

Var: Green stage, Bråvalla

Vem: Joakim Thåström, 56, från Rågsved har gjort sju studioalbum i eget namn, det senaste ”Beväpna dig med vingar” kom 2012. Thåström har tidigare spelat med sina band Ebba Grön, Imperiet och Peace Love and Pitbulls.

Vad: Thåströms enda spelning i år.

Han säger ingenting mer än tack och tja. Och "nu ska vi se om jag klarar det här". Men det behövs inte mer. Integritet utesluter inte 100-procentig närvaro, och det är just den som gör Thåströms konsert extra bra i kväll.

Från att han ursinnigt bankar i gång konserten med en trumpinne, står dubbelvikt och mässar fram "Nere på maskinisten" till att han avslutar hela showen med en akustisk version av Ebba Gröns klassiker "Die Mauer".

Det märks att Thåström själv tycker det är viktigt att göra årets enda gig till någonting alldeles extra.

När han efter en och en halvtimmes rockperfektion kliver av, så avslutar ungdomsdragplåstret Avicii hela festivalen. En gång var det Joakim Thåström som var själva definitionen av ungdom. Och även om det har gått 34 år sedan första skivan, tror jag att det fortfarande ekar Ebba Grön-låtar ur smart- telefoner på festivalcampingen.

Men när Aviciis överdådiga euforikick fungerar som eskapism för kidsen, är Thåström den som vågar se livets djävul rakt i ögonen och omvandla det till lika orädd och svarta toner.

Därför är den minutiöst välproducerade konserten inte bara en angenäm upplevelse - utan också en hård spark i magen. Precis som det mesta som är värt att minnas.

De mörka molnen och regnet som strilar ned känns som en del av showen. Och det neon- blinkande pariserhjulet som Bråvalla hyrt blir en snygg kontrast till det tunga Thåström och hans band maler fram.

Musiken tystnar aldrig och Thåström står inte stilla en sekund.

De senaste årens självbiografiska solomaterial blandas upp med en Imperiet-låt och en gammal Ebba Grön-klassiker. Även om det hade varit kul att höra något nytt är det en vettig avvägning.

Bara Thåström-spelningen var värd festivalpengen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!