Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Anders Dahlbom: Det är oerhört drabbande

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
10 gästartister. 23 000 personer. Och ett Kent.
Foto: Jens L'Estrade
Efter Göteborg - endagsfestivalen Kentfest intog Stockholm och Gärdet.
Foto: Jens L'Estrade
publiken och artisterna trotsade regnet för att fira.
Foto: Jens L'Estrade
Jocke Berg lät "Mannen med den vita hatten" och "747" avsluta festivalen.
Foto: Jens L'Estrade
– Fan, jag älskar er, upprepade en lycklig Jocke Berg under kvällen.
Foto: Jens L'Estrade

Kent kommer hem och något ligger i luften.

En känsla av samtid som gör Kentfest för en stund till något större än en konsert.

De kommer för alltid att förknippas med Eskilstuna, ändå är Kent mer ett Stockholmsband än något annat.

Jocke Berg skrivit mängder av låtar som utspelar sig i huvudstaden. Som tar oss från Fridhemsplan till Karlbergsvägen, som är med när solen stiger över Klara kyrktorn, som skildrar allt från pundare till bardisken på Tranan.

Därför får första Kentfesten på Ullevi häromsistens ursäkta, men när landets största rockband intar Gärdet är det som att kvartetten hittar hem på allvar.

Det är långt ifrån en rak hitkavalkad vi får, tyngdpunkten ligger på senaste plattan (nio av elva låtar spelas från "Tigerdrottningen"). 

Mycket är som alltid väldigt bra med arena-Kent. Med en självklarhet breder de ut sig på den gigantiska scenen. Den tre kvinnor starka kören höjer både gamla och nya låtar flera snäpp, det känns nu som en självklarhet att de tar med sig en kör framöver också.

Nya "Mirage" visar sig vara en omedelbar publikfavorit, gamla "Dom andra" och "Ingenting" växer ut till förväntade dans-kolosser. Och att regnet startar precis när Jocke sjunger om det i "Allt har din tid" känns ju magiskt.

Ändå är det när Kent och Berg på allvar sätter fingret i luften som ett ord som gemenskap får en ny innebörd. Jag tänker inte då i första hand på när Berg tar ställning mot sverigedemokrater inför "Sverige". Mer på vad singeln "La belle epoque" gör med Stockholmskvällen. Plötsligt förvandlar Bergs många dystra fraser till en temperaturmätning av hela vår samtid. Om att leva här och nu, om mörkret som omsluter vår tid. Det är oerhört drabbande.

Under låten vänder jag blicken åt andra hållet och ser en magnifik sol gå ner över Kents hemstad, inklämd som den är mellan regntunga skyar och mörka moln.

Det finns hopp.

Kent låt för låt

"Vi kan väl vänta tills imorgon"

Plockar bort gitarrerna och klär in allt i en grå synt-filt.

"Mirage"

Skynket faller, Jocke berg nickar nöjt åt den direkta handklappen. Kören är den stora utropstecknet.

"Skogarna"

Hetsiga bildklipp på videoskärmarna, basen känns lite klen.

"Var är vi nu"

Presenteras som en "Sista natten med gänget"-låt. Tempot sänks, intensiteten höjs halvvägs.

"Petroleum"

Jockes skinnjacka ryker, Kent bjuder upp till oljesvart disco.

"Jag ser dig"

Pulserande strålkastare, dansandet fortsätter. Ett Sami-solo känns som en gammal vän.

"Hjärta"

Jocke bugar till kören innan röda abstrakta mönster flimrar på skärmarna.

"Dom andra"

Nu tänder Kentfest till. Väldigt vacker i blått och vitt ljus.

"Godhet"

Beatrice Eli, "vår favoritperson på jorden" enligt Jocke, höjer låten.

"La belle epoque"

Kents mäktiga samtidshymn växer till något svårgreppat men betydelsefullt.

"Svart snö"

Petra Marklund gästar i en mörk tryckare.

"Ingenting"

Hela Gärdet dansar inuti en gigantisk discokula.

"Din enda vän"

Blodrött ljus och allsångsrefräng i ett av de svagare spåren från nya skivan.

"Allt har sin tid"

"Är de också från nya skivan?" Undrar paret besviket bakom mig. Mynnar ut i rena Depeche-takterna.

"Musik non stop"

Välkommen till dansgolvet. Enorm allsång.

"Utan dina andetag"

Kents vackraste ballad får styrfart och övergår sedan i...

"M"

... Den här gamla B-sidan om "sorglig skit" som växer i vackert ljus.

"Den andra sidan"

Ett tänt stearinljus på skärmarna, en hoppfull låt om döden. Sami avslutar vackert.


EXTRANUMMER

"Sverige"

Jocke pratar om ansvar vid valurnorna och ger oss det närmaste gospel Kent kommit.

"999"

Galopperande arenarock som Coldplay skulle döda för.

"747"

Byggs som alltid upp till ett fantastiskt fält av svajande armar.

"Mannen i den vita hatten (16 år senare)"

"Vi glömde en" säger Jocke. Fyrverkerier och konfetti ordnar en fantastisk final.

Live

Kent

Var: Gärdet, Stockholm

Vem: Rockband från Eskilstuna. Har sedan albumdebuten 1995 vunnit 16 grammisar. Medlemmarna är Jocke Berg (sång, gitarr), Markus Mustonen (Trummor, sång), Martin Sköld (bas) och Sami Sirviö (gitarr). Senaste plattan heter "Tigerdrottningen" och släpptes 30 maj.

Vad: Andra och sista Kentfest, efter premiären på Ullevi för två veckor sedan.