Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Frontmannen Dickinson är spänst personifierad

Iron Maiden är en av världens bästa rockgrupper, skriver Anders Dahlbom. Foto: (C) MATTIAS ERICSSON / (C) MATTIAS ERICSSON/STELLA PICT STELLA PICTURES
Foto: (C) MATTIAS ERICSSON / (C) MATTIAS ERICSSON/STELLA PICT STELLA PICTURES
Foto: (C) MATTIAS ERICSSON / (C) MATTIAS ERICSSON/STELLA PICT STELLA PICTURES

NORJE. Om någon mot förmodan undrar varför Iron Maiden är en av världens största rockgrupper: leta upp en inspelning av ”Fear of the dark” från torsdagens Sweden Rock.

Allt finns där.

För ett och ett halvt år sedan gick Live Nation in som ägare av Sweden Rock. Först i år märks sammanslagningen av landets ledande konsertarrangör respektive hårdrocksfestival. Tidigare skulle det vara svårt, väldigt svårt, för Sweden Rock att på egen hand kunna boka Iron Maiden. Nu spelar storheterna inom heavy metal två gånger i Sverige på en vecka. De hade kunnat spela några gånger till och fortfarande dra fulla hus (eller festivalområden). Britterna är en av Sweden Rocks absolut största bokningar genom tiderna, antagligen den största. Det märks på området. Överallt syns Maiden-tröjor. För första gången på många Sweden Rock-festivaler är känslan att det är trångt vart man än tar sig. 

Vi som såg sextetten i Stockholm i fredags blir inte direkt överraskade av kvällens upplägg. Det är inte bara exakt samma låtlista som senast. Det är samma flygplan i inledande ”Aces high”, samma rörelsemönster uppe på scen, samma sabelfajt mellan sångaren Bruce Dickinson och maskoten Eddie, samma förbluffande flinka fingrar på framför allt gitarristen Dave Murray. 

Sweden Rock-publiken förtjänar också en eloge för sättet de bär fram sina hjältar, skriver Anders Dahlbom. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Så vad är det då som gör att Iron Maiden gör ett starkare avtryck på Sweden Rock? 

Tja, kanske att spektaklet framförs under bar sommarhimmel. Maidens ambitiösa upplägg kan växa ut och ta plats på ett annat sätt. Låtarna som kretsar kring krig, religion och frihetslängtan kommer än mer till sin rätt i öppna landskap.

Sweden Rock-publiken förtjänar också en eloge för sättet de bär fram sina hjältar. 

Dickinson är som frontman spänst personifierad, både i kropp och stämband. Insatsen i ”For the greater good of God” skulle kunna funka som masterclass för alla blivande rocksångare därute. 

Men egentligen räcker det att förklara Iron Maidens storhet med att lyfta fram ”Fear of the dark”. 

Det är svårt att beskriva hur Maidens rätt uttjatade publikfrieri till låt tas emot på Norjes grässlätt. Tänk trettiotusen rockfans som gör gemensam sak. Som förenas i röst, tanke och uppsträckta nävar. Det blir en fem minuters skrålande anledning till att Sweden Rock existerar över huvudtaget.

Enda frågetecknet efter det här är om festivalen toppat för tidigt. Efter en brittisk totaluppvisning i hårdrock har Ozzy, Judas Priest och resten nu i alla fall en del att jobba med.

 

LÄS ÄVEN recension av Iron Maiden på Tele2 arena, Stockholm 

 

Iron Maiden på Sweden Rock Festival

Iron Maiden

Sweden Rock Festival, Norje

Publik: i början är hela festivalen på plats.

Vem: En av världens största heavy metal-akter bildades 1975 av basisten och huvudsaklige låtskrivaren Steve Harris. Sedan 1999 har sättningen varit intakt: Bruce Dickinson (sång), Steve Harris (bas), Dave Murray (gitarr), Adrian Smith (gitarr), Janick Gers (gitarr) samt Nicko McBrain (trummor).

Vad: Spelade för en vecka sedan under  “Legacy of the beast world tour” i en utsålt Tele 2 Arena (Tre getingar i betyg). Turnén rullar hela sommaren vidare i Europa. 

 

IRON MAIDEN låt för låt:



    

”Aces High”

Starten med ett flygplan ovan scen är maffig. 

 

   

”Where Eagles Dare”

Bruce i flygarmössa och anorak får upp värmen.  

 

    

”2 Minutes to Midnight”

Allsången här är inte att leka med.

 

    

”The Clansman”

Växer till ett monster från skotska höglandet. 

 

    

”The Trooper”

Sabel-fajt med Eddie - och ett klassisk Maiden-nummer.

 

    

”Revelations”

Sabbath-doft i kyrkomiljö. 

 

    

”For the Greater Good of God”

Röstuppvisning av Dickinson.

 

    

”The Wicker Man”

Allsången, herregud. 

 

   
”Sign of the Cross”

Ockult epos som funkar bättre ikväll utomhus. 

 

   
”Flight of Icarus”

Bruce skjuter iväg eld, Murray imponerar. 

 

     
”Fear of the Dark”

Det är för sådana här stunder Sweden Rock existerar. 

 

    
”The Number of the Beast”

Nu rullar Maiden-tåget helt av sig själv. 

 

    
”Iron Maiden”

Eld, Eddie, energi.

 

   
”The Evil That Men Do”

Första extranumret tar sig inte helt. 

 

    
”Hallowed Be Thy Name”

Evig publikfavorit, på goda grunder. 

 

    
”Run to the Hills”

Sångvänlig galopprock tar det hela i mål.