Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Imponerande karriärgenomgång av The Cure på Way out West

Robert Smith och The Cure kommer till Slottsskogen med en ljud- och ljusshow i hästväg, skriver Anders Dahlbom. Foto: THOMAS JOHANSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Robert Smith sjunger storartat, enligt Anders Dahlbom. Foto: THOMAS JOHANSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
The Cure bjuder på en generös giv låtar från tidiga singeln ”Boys don’t cry” och framåt. Foto: THOMAS JOHANSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Att The Cure har låtarna vet alla.

På Way Out West har de dessutom ljud och ljus i absolut världsklass.

The Cure

Way Out West, Göteborg

Publik: Känns som de flesta till en början är på plats.

Vem: Brittiskt rockband som bildades 1976 och skivdebuterade tre år senare. Ett av de tongivande banden inom goth- och indierock sedan genombrottet på 80-talet. Har genom åren haft som enda konstanta medlem sångaren, gitarristen och låtskrivaren Robert Smith. Blev invalda i Rock and Roll Hall of Fame i våras.

Vad: Första spelningen i Sverige på tre år. Ute på en stor sommarturné runtom i Europa och USA.

En minut i midnatt. Så länge står det i festival-schemat att The Cure får på sig att stänga stora scen under fredagens Way Out West. Något som egentligen är ett hån. Robert Smiths mannar har ju som vana att mala på långt över de två timmar de har till sitt förfogande i Göteborg. Nog därför britterna startar fem minuter före utsatt tid. 

The Cure får väl ses som festivalens huvudband i år, de som ska samla massorna. Det är också påtagligt mer folk inne på området på fredagen än kvällen innan. 

En fyrtioårskrisande Smith skrev för en evighet sedan att hans eld var på väg att slockna. Tjugo år senare har hans The Cure spelat in en ny platta. Några nyheter får vi inte höra, däremot en generös giv låtar från tidiga singeln ”Boys don’t cry” och framåt. 

The Cure kommer till Way out West med en show i hästväg

I maj fyllde plattan ”Disintegration” trettio år, The Cures kanske starkaste stund där bandets alla delar av gothsvärta, popmelodier och ambitioner smälter samman till en enhet. Tidigare i år spelade de plattan i sin helhet och låtar som ”Plainsong”, ”Fascination street”, ”Lovesong” och  ”Lullaby” från plattan utgör även kvällens ryggrad i låtlistan.

Inför extranumret berättar Smith att han första gången kom till Sverige insvept i en filt med en van. Den här gången kommer han hit med en ljud- och ljusshow i hästväg. Ljud och framför allt ljus är krispigt på ett sätt som vi verkligen inte är bortskämda med på festival. 

Robert Smith sjunger storartat i Slottsskogen

Smith ser exakt ut som väntat och sjunger storartat. I ”Last dance” kommer han in fel och ser närmast uppsluppen ut. Parhästen Simon Gallup ser ut som hämtad ur ”The Highlander” och lägger ut basgångar som tar över hela skogen.

Någonstans i ”Burn” när Smith börjar blåsa i en flöjt börjar jag befara det värsta men se, så blir det inte. Okej att dynamik och tempo hade kunnat varieras mer, men varför rucka ett vinnande koncept? En storslagen ”Push” låter som Springsteen i kajal. ”From the Edge of the Deep Green Sea” växer till ett monster. Och så vidare. Mest vill jag ta upp mobilen och bara fota scenen om och om igen. 

För när The Cure står för en imponerande karriärgenomgång i Slottsskogen, då är det framför allt de ansvariga för ljud och ljus som ska ta åt sig mest av äran.

Låtlistan

Plainsong

 

Pictures of You

 

A night like this

 

Just one kiss

 

Lovesong

 

Last Dance

 

Burn

 

Fascination Street

 

Never Enough

 

Push

 

In Between Days

 

Just Like Heaven

 

From the Edge of the Deep Green Sea

 

Play For Today

 

A Forest

 

Shake dog Shake

 

Disintegration

 

Lullaby

 

The Caterpillar

 

The Walk

 

Friday I'm in Love

 

Close to Me

 

Why Can't I Be You?

 

Boys Don't Cry