Egentligen är det avslutningen som är mest talande.
Efter en otroligt vacker och sanslöst utdragen version av "Du är snart där", ett extranummer som omgärdas av fyrverkerier och allsång, går bandet av och stora delar av publiken börjar vandra mot utgångarna. På scenens stora skärm lyser "The End".
Men Håkan är kvar i huset, han kliver upp på scenen och tackar lyckligt fansen med en värme som är genuint innerlig. Och plötsligt rullar en klassiskt orkestrerad "Nu kan du få mig så lätt" i gång.
Responsen liknar ingenting. Responsen ramar in allting.
Det är så vackert.
Precis som bilden på Håkan Hellström, när han tackar för kvällen en gång till, och står kvar på scenen och bara njuter av ögonblicket medan Elvis version av "Bridge over troubled water" dånar ut ur PA-systemet.
"Håkan Hellström har gjort det igen"
Klockan är nästan midnatt, och Håkan Hellström har gjort det igen.
Han har intagit Ullevi, och han har frälst en rekordpublik ännu en gång.
Nog för att det tog sin lilla tid.
Egentligen är det först efter en timme - en väldigt bra timme - som rymmer mer soul än vad den svenska Hellströmpubliken är van vid (vi som hade turen att se de små klubbspelningarna i New York för en dryg månad sedan hade fått en försmak) som Ullevi exploderar.
Då kommer "Tro och tvivel", öppningsspåret från Ullevi 2014, och välter omkull arenan.
Då åker vi.
Ibland mot stjärnorna, ibland bara halvvägs, men hela tiden framåt uppåt och oftast med en rasande fart.
Den största invändningen den här kvällen är inget som ligger på Håkan eller hans pulserande livebands minuskonto, den största invändningen den här kvällen är ljudet på vissa platser i arenan.
Ibland skramlar det så att upplevelsen får sig en rejäl törn. I mellansnacket studsar det stundtals omkring så att det är svårt att uppfatta vad Håkan ens pratar om.
Det är inte hela världen, men det är inte kul.
Det är däremot konserten.
Underhållning, rakt igenom.
Håkan har blivit en slipad dramaturg. Han vet precis när han ska maxa och när han ska luta sig tillbaka. Alternativt falla ner på knä. Eller lägga sig ner på rygg.
Han äger den stora arenan lika lätt som den lilla rockklubben. Han har ett band som behärskar en rad uttryck, men är det en sak som de briljerar i - mycket tack vare den fantastiska förstärkningen LaGaylia Frazier - är det förmågan att ingjuta soul i rock’n’rollen.
Det är saxsolon, det är ett tryck i kören som får det att fladdra i kläderna och det är en blåssektion som får ta allt större plats.
Håkan Hellström njuter i fulla drag, är generös med gäster och tankar hela tiden nytt raketbränsle från publikens energi.
Konstigt nog är det mest i de gamla, lätt slitna publikfrierierna, som konserten fungerar allra bäst. I sin nya inramning växer de intensiva indiefavoriterna till fullvuxna arenarockare ännu en gång.
Efter kvällens tredje extranummer, "Det kommer aldrig va över för mig" - som avslutas med att Rocky Balboa sträcker upp armarna efter att ha ruschat upp för sin trappa i Philadelphia skakar 42-åringen från Frölunda på huvudet och utbrister: "Livet, livet, livet."
Håkan Hellström Ullevi, Göteborg Publik: Cirka 70 091 (rekord). Vem: Håkan Georg Hellström, 42, solodebuterade år 2000, och har gett ut sju album. I april släppte han ep:n "1974", i samband med två konserter i New York. Han bor i Haga i centrala Göteborg med sambon Natalie och sönerna Sigge och Julius. Vad: Den första av två konserter på Ullevi, där biljetterna sålde slut på bara några timmar. Håkan spelade på arenan 2014, och noterade då nytt publikrekord - 69 349 personer. I dag, söndag, fullbordar han helgen med ytterligare en spelning.
Betyg låt för låt
"Vi två 17 år" 3 GETINGAR. En stråkkvartett, en blåssektion. En Håkan som tar god tid på sig att hälsa på alla fansen längst fram. Allsång utbryter tidigt men bandet håller i handbromsen genom hela låten. En slags liveremix som gör låten till ett enda långt intro.
"River en vacker dröm" 4 GETINGAR. Håkan dansar ut på den långa scentungan och går ner på knä när soulkören - med LaGaylia Frazier i spetsen - blåser på. Stämbanden orsakar en mindre orkan där uppe. Bandet skramlar skönt, New York City-style.
"Brinner in the shit" 3 GETINGAR. Håkan jonglerar med mikrofonen medan bandet lattjar med det, fortfarande färska, ep-spåret som blev så ifrågasatt när det kom i april. Men live är det en helt annan historia. Låten var helt enkelt inte färdig när den kom ut på skiva. Nu är den en succé.
"2 steg från Paradise" 4 GETINGAR. Efter ett lugnt intro är det armarna i luften och klackarna i... skyn. Tamburin! Panflöjt! Soulkör! Staxblås! Pianon! Spring spring Speedy Gonzales!
"Mitt Gullbergs Kaj paradis" 4 GETINGAR. Från det ena soulparadiset till det andra... Precis som i New York är det en frustande glad kaosversion där hela bandet står och hoppar. Ullevi förvandlas till en svettigt lycklig liten rockklubb i cirka fem minuter.
"Jag har varit i alla städer" 3 GETINGAR. Munspelsintro övergår i låtens omåttligt populära Stockholmsdiss, och sedan är nästa triumf ett faktum. Det är gitarrerna som är låtens beat - Håkan har själv en gura hängd över axeln. Det är allsången som är låtens själ i kväll.
"Jag vet vilken dy hon varit i" 4 GETINGAR. Börjar försiktigt skört, med Håkans sång ovanpå ett ödsligt piano. Sedan stegras hela tiden intensiteten, volymen och känslosvallet. Slutar med att hela bandet sjunger sin västkustvariant av doo wop. Som min kollega Annah Björk konstaterade: Balladen som förvandlar hela Göteborg till en skoldans.
"Hurricane Gilbert" 4 GETINGAR. Håkans gamla vapenbroder, "Broder" Daniel "Hurricane" Gilbert, får kliva upp på scenen och spela gitarr i låten som handlar om honom själv. Om han kan alla ackorden? Så klart. En av Håkans finaste ballader, som görs med känslorna utanpå den här kvällen. Håkan sjunger den länge riktad mot Daniel, snarare än till publiken.
"Tro och tvivel" 5 GETINGAR. Introlåten från förra Ullevispelningen blir till ett slags intro även den här kvällen. En timme in i spelningen exploderar nämligen Håkan, och bandet, och publiken, och faktiskt även Daniel Gilbert också, för första gången. Arenarock med ett stort bultande outsiderhjärta.
"En vän med en bil" 4 GETINGAR. Ett uppspelt publikfrieri från förr som plockar up närmare 70 000 liftare utmed vägen. Den gamla turbon är intakt. Folk dansar som speedade galningar i en ovanligt speedad version.
"För sent för Edelweiss" 3 GETINGAR. Efter det försiktiga pianointrot kommer Sven-Bertil Taube, förbandet, in på scenen till en matta av romantiska stråkar och tar hand om vers nummer två. Sen blir det duett mellan stjärnorna. Dynamiken hackar en smula, men Allsång på Skansen-mätarna står på elva.
"Gårdakvarnar och skit" 4 GETINGAR. Lite av det där fluffiga New York-groovet som hördes när bandet spelade den på Manhattan för en dryg månad sedan försvinner i kvällens arenaversion. Kvar återstår ändå en fin ballad, som hyllar Olle Ljungström, Ted Gärdestad och Freddie Wadling. Soul, visa och rock'n'roll.
"Shelley" 5 GETINGAR. Medan storbildsskärmen visar en fyr, fyrar Håkan Hellström av en av sina mest effektiva oneliners "Vi går ut och brinner upp i natten/och skyller allting på våra fyllehuven". Som vanligt får det partiet, nu souligare än vanligt, publiken att vråla av lycka.
"Klubbland"
4 GETINGAR. Rökmaskinerna vaknar till liv, både på scenen och mitt på innerplan. Håkans backdrop visar vinylskivor och han själv gastar "Go crazy!". Ullevi svarar på uppmaningen med att bete sig som lyckliga dårar. Allt är klockrent med konsertens klubbfrieri, utom ljudet.
"Det är så jag säger det" 5 GETINGAR. Miriam Bryant inleder balladen, och sen släpper hon den inte gärna ifrån sig. Men det spelar mindre roll, för Håkan faller så gärna ner på knä och låter göteborgskan briljera. Miriam kan verkligen sjunga allt, från edm till visa till saxromantisk till arenarock. Det bästa av allt med den här nya versionen, som även rymmer Elvis och Kenny Rogers; den tar aldrig slut.
"Hon är en runaway" 3 GETINGAR. Kvällens kisspaus, enligt en rätt stor del av publiken, som tar chansen att rusa mot närmaste pissoar/bajamaja/wc. Vad de missar? Miriam och Håkan i en version av vårens ep-spår, som är snäppet bättre än originalet.
"En midsommarnattsdröm" 5 GETINGAR. Håkan tar på sig en hatt han snott från Fred Astaire-museumet och får Ullevi att dansa loss i en sanslös E Street Boogie med progg i blodet. Och som blodat pumpar. Bandet öser i 180, under snurrande Spola kröken-grafik. Avslutningen är episk arenarock i U2-skolan. Episk!
"Minnen av aprilhimlen" 4 GETINGAR. Den mjuka balladen har tagit på sig en gigantisk kostym, förstärkt med syntstråkar i sömmarna. Håkan går ut på scenen och möts av tusentals vajande mobiler i publikhavet. Avslutas med en orkestrerad snutt som bland annat rymmer Sinatras New York, New York.
"Ramlar" 5 GETINGAR.Håkan Hellström skuttar upp och ner med en tamburin på scenen. Publiken hoppar som Patrik Sjöberg hoppade sommaren 1987. Då spelar det ingen roll att Ramlar är både tjötig och uttjatad. Det går inte att argumentera mot den kollektiva glädjechocken eller den utdragna spelglädjen.
"Kom igen Lena!" 4 GETINGAR. Karnevalstämning på scenen när hatten åker på igen, trumskinnen misshandlas och blåssektionen producerar sitt eget lilla wall of sound-partaj. En festsugen succéversion från början till slut.
"Valborg" 4 GETINGAR. Sommarvärme, sommarromantik, sommarkänslor och - som sommaren kräver - en mäktig allsång. Håkan behöver inte anstränga sig - publiken tar den här fina tryckaren i sin hand och sjunger texten för full hals.
"När lyktorna tänds" 3 GETINGAR. Om publiken tar igen sig i nästa ballad? Haha. Det går varken att stoppa fansen eller Håkan vid det här laget. Allsången ekar i refrängen, och bandet spelar koncentrerad arenarock. Men en del av laddningen studsar iväg, när ljudet vill vara motsatsen till hi-fi.
"Din tid kommer" 4 GETINGAR. Håkans senaste arenavältare växte till storlek XXL redan i New York i april. Det känns som att den är skriven för att sätta Ullevi i brand - och visst är hela arenan i eld och lågor redan i introt. Finalen låter som att den är skriven i New Jersey.
"För en lång lång tid" 4 GETINGAR. Koncentrerad rockeufori som får extra dynamik och spänning av den intensiva soulkören och blåssektionens glada tutande. Det är verkligen den livsbejakande soulmusiken som ramar in Håkans rock'n'roll år 2016.
Extranummer:
"Fri till slut" 4 GETINGAR. Ytterligare ett bevis på att Håkan Hellström har blivit en soulman kommer i form av Seinabo Sey, som gästar i första extranumret. Den starka duetten till ett naket piankomp närmar sig till sist ett gospelaktigt klimax...
"Känn ingen sorg för mig Göteborg" 5 GETINGAR. ...som går över i den här rackaren. Apropå klimax, alltså. Det är konfetti och galen glädje när Håkan Hellström tar konserten tillbaka till platsen där allting en gång började. Med benägen hjälp av drygt 70 000 jublande fans.
"Det kommer aldrig va över för mig" 4 GETINGAR. Håkan fortsätter att måla upp avslutningen med stora gester och starka färger. Publikresponsen är sanslös när bandet spänner alla livemuskler de samlat på sig genom åren. Mot slutet kokar det nästan över av inspiration och desperation. Rösten brister. Desto bättre.
"Du är snart där" 5 GETINGAR. Håkan "Lennon" Hellström avslutar med utdragen rockromantik, pepprad med en magnifik soulkör och makalös inlevelse. Ännu ett nummer som inte vill ta slut, och tur är det. För det blir bara bättre och bättre ju längre det får fortsätta. Avslutas, förstås, med att ett bombastiskt fyrverkeri avlossas över hela arenan.
"Nu kan du få mig så lätt" 4 GETINGAR. Håkan dröjer sig kvar på scenen efter "sista" låten. Håkan håller ett tacktal. Håkan kan inte hålla sig. Han plockar fram den här gamla avslutningslåten för dem som inte hunnit gå ut från Ullevi. Vi som stannat kvar tackar för bonusen, mannen i den vita skjortan låter lika ljuvlig i dag som för sexton år sedan.
Premium
Premium
Premium