Det börjar med att 13-åriga Lili (Psotta) tvingas flytta till sin pappa (Zsótér). Relationen är knagglig, och den stärks knappast av att blandrashundar har blivit paria i staden. Lili tvingas till att dumpa sin älskade Hagen på gatan, och snabbt hamnar den trogna hunden i onda händer. Med hugg, slag och steroider tränas Hagen till en ond och blodtörstig kamphund.
Slog Ruben Östlund
Vi befinner oss med andra ord så långt bort från filmer som Disneys ”Den otroliga vandringen” (1993) man kan komma. Här dubbar man inte hundarna med mänskliga röster, utan de agerar med blickar och skall, eller så känns det i alla fall.
De värsta hundplågerierna skär i hjärtat och griper tag på ett sätt som faktiskt gör det helt rimligt att filmen slog Ruben Östlunds ”Turist” i Cannes förra året, samt även blev Ungerns Oscarsbidrag.
Vittrar blod
Stämningen mörknar sakta, medan ungdomsskildringen förvandlas till en sällsam mix av Hitchcocks ”Fåglarna” och”Apornas planet”. Hundarna vittrar blod, och det är ingen annan än människans fel.
