Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Rampage” – så fånig att den nästan blir bra

Foto: Frank Masi

Okej. Det är en genmuterad varg. Som är jättestor. Typ som ett flervåningshus. Den kan flyga också, och så äter den helikoptrar som vore de flugor, och klättrar på skyskrapor. Den har också två kompisar i en lika gigantisk albinoapa (Georgie) och ett slags krokodildinosaurie.

Men det är lugnt! Dwayne Johnson fixar biffen. Killen hela dan, som bara grymtar lite när han blir skjuten i magen eller drar kompisarna ur ett kraschande flygplan. Han behöver liksom bara göra tummen upp och se stor ut, och så löser sig allt.

Ni som brukar ha problem med det otroliga i actionfilmer, var god inta behörigt säkerhetsavstånd, för detta får allt från ”The fast and the furious” till ”King kong” att framstå som ren diskbänksrealism. ”Rampage” (baserad på datapspelen) är så urfånig att den nästan blir bra.

 

RAMPAGE – BIG MEETS BIGGER

Action

RAMPAGE – BIG MEETS BIGGER

USA. Av Brad Peyton. Med Dwayne Johnson, Jeffrey Dean Morgan, Naomie Harris, Malin Åkerman. Längd: 1:47. Från: 11 år.

LÄS MER: Malin Åkerman återvänder till Sverige – för karriären 

 

Det börjar med en muterad jätteråtta på ett labb i omloppsbana, där de avgörande biologiska proverna skjuts ut i rymden bara för att råka landa mitt i Everglades nationalpark där Dwayne Johnson händelsevis råkar jobba som primatolog (typ som Jane Goodall, fast tre gånger så tung). Snart börjar hans rara lille (nåja) gorilla växa okontrollerat, och de spår av intelligens apan förvärvat i form av ”fuck you”-tecken och tonårspranks byts mot rå aggressivitet.

Djuren är på drift, rakt mot stan, eftersom ägaren av gentekniken, den Cruella de Vil-onda Claire Wyden (Malin Åkerman), lockar på dem med hjälp av en radiosignal. Militären sätts in, skyskraporna brinner, och människorna blir monstermat.

Tänk serietidning, snarare än cgi-maxad spelfilm. ”Rampage” är helt enkel en typsik b-film, dopad till mastodontfomat. När allt är som mest överdrivet, blir det också som mest underhållande. Därför hade jag önskat att filmen vågat löpa linan ut bort från det ängsligt påkostade, och med glimten i ögat bollat mer med sin inneboende uselhet. Kryddat med vassare repliker, kanske lekt lite mer med nostalgiska arkadspelsreferenser, och helt släppt alla anspråk på seriositet. Som det är nu känns filmen så ambivalent att jag knappt vet om scenen med en gullig hund mitt i förödelsen, är på allvar eller bara djupaste ironi. 

 

 

Så bra är skådespelarna:

Dwayne Johnson

Om jag fick återfödas som någon annan, så skulle det vara ”The Rock”. Han får liksom, lite likt ett barn, bara gå omkring och vara. Han ler, drar ett simpelt skämt, och njuter av sin egen storlek, och det räcker så obegripligt långt.

 

Naomie Harris

Moneypenny i ”Bond”-filmerna spelar här den smarta forskaren som utvecklat gentekniken, och gör det på stabil rutin.

 

Malin Åkerman

I kategorin makabra dödsscener med skurkar spelade av svenskar innehar Åkerman numera ett slags särställning. Hon måste ha haft så vansinnigt kul bara när hon läste manus.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!