Samtidigt som budet om Nelson Mandelas död nådde oss ville slumpen att också den stora filmen om Mandela började spridas över världen.
Flera filmer om Mandela har gjorts tidigare men "Vägen till frihet" har mer officiell status. Den bygger på hans memoarer och han mötte själv "The king's speech"-regissören Tom Hooper inför inspelningen.
Hooper skulle regissera, men det blev inte så.
Vilket nog var synd - en storfilm har det blivit, men ändå ingen riktigt stor film.
Den börjar hos pojken från landet som kommer till storstan och chockas av sina svarta landsmäns livsvillkor.
Han kämpar som ung jurist för rättvisa och blir en alltmer militant medlem av den nationalistiska medborgarrättsrörelsen ANC. Så småningom grips han av säkerhetspolisen och interneras på Robben Island. Berättelsen är dramatisk men hettar till på allvar gör filmen först när Winnie kommer in i historien.
De 27 åren på Robben Island - som i filmen blir en halvtimme - innebär en nästan ännu svårare prövning för familjen än för Nelson själv.
Med tiden vinner han och de andra ANC-ledarna respekt i fängelset medan Winnie står kvar mitt i hatet på gatorna. Hon trakasseras av polisen och stöttas av militanta svarta ungdomar. Att hon får svårt att acceptera makens icke-våldsbudskap blir begripligt. Under fängelsetiden växer den blivande landsfadern fram, men så mycket av statsmannagärningen får vi inte se eftersom filmen slutar när han av massornas jubel lyfts fram som president.
För den som lärt känna Mandela genom böcker, artiklar och dokumentärer presenteras förstås föga nytt. Men den som bara varit van att se den kloke gamle statsmannen får bilden breddad.
Det var en lång och svår väg som ledde fram till tålamodet och visheten.
