"Man of steel"

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

FANTASY/ACTION

USA. Av Zack Snyder. Med Henry Cavill, Amy Adams, Laurence Fishburne, Diane Lane, Kevin Costner, Russell Crowe, Michael Shannon. Längd: 2.23. Från: 11 år.

I "Superman - Stålmannen" från 1978 var det hisnande att se vår käre gamle superhjälte flyga.

Det kändes som på riktigt när Clark Kent agerade raket och for i väg bland molnen för att hinna fram och rädda mänskligheten någonstans på klotet.

Dessutom förstod Richard Donner att för mycket allvar skulle tynga historien om Stålmannens väg från planeten Krypton där ute i världsrymden till helyllesamhället Smallville. Regissören valde att berätta med en fin glimt i ögat som gjorde att en spännande och sagolik film också blev kul.

Därtill var Christopher Reeve kongenial som mannen i trikåer med krafter som bokstavligen kunde förflytta berg, och med en blick som smälte både glaciärer och hjärtan.


"Man of steel" är precis raka motsatsen.

Vi pratar om en försämring i allt väsentligt - intrig, skådespelarinsatser, dramatik - och som medför att Stålis och allt kring honom försvagas på ett sätt som är värre än om han skulle ha begravts i kryptonit upp till hårfästet.

Rena rama kraschlandningen.

Det ser lovande ut i den tre minuter långa trailern, men Zack Snyder, som ju gjorde det smått fascistoida våldseposet "300", vågar inte för en sekund lita på historiens egen dramatiska nerv om utanförskap och ensamhet.

I stället skruvas tonläget upp omgående när Jor-El (Russell Crowe gör nu Marlon Brandos roll) tvingas skicka sin son till Jorden när den egna planeten är på väg att gå under.


Detta är så erbarmligt tröttande, sövande och tråkigt att jag, trots ett ständigt bullrande och smällande på en ljudnivå som får trumhinnorna att blöda, hamnar i ett komatosiskt tillstånd.

En moralpredikan i 120 decibel.

Christopher Nolan, som här bland annat agerat manusförfattare, marknadsförs som någon sorts garanti för kvalitet. Människan borde skämmas hela vägen till banken.

Och när den annars alltid utmärkte Michael Shannon, som yttre rymdens superskurk, vrålar "koppla in fantomdriven" och "lossa världsmaskinen", är det inte bara osedvanligt fånigt utan vi bjuds på ett överspel som denna galax sällan sett prov på.

Så bra är skådespelarna

Henry Cavill

Verkar vara på en främmande planet och agerar med samma inlevelse som en skyltdocka.


Amy Adams

Normalt lätt att bli förtjust i henne, men inget här varslar om att hon varit Oscarnominerad.

Diane Lane

Lyckas ingjuta en del trovärdighet i rollen som Clark Kents mamma med mycket skinn på näsan.


Kevin Costner

Clark Kents pappa och Costner gör vad han kan av en träig roll efter ett förutsägbart manus.

Russell Crowe

Tvingas här mäta sig med Marlon Brando som gjorde rollen sist. Och Crowe behöver inte skämmas.


Michael Shannon

Efter flera dramatiska roller en favorit. Ska jaga skiten ur vår hjälte, men blir bara patetisk och tjatig.