"Gravity"

Vem kunde tro att en rymdfilm med George Clooney och Sandra Bullock skulle vara originell eller till och med konstnärlig? Eller att en film med två skådespelare kunde ha så mycket action?

Bullock spelar Dr Ryan Stone som ska installera en ny uppfinning på en satellit. Den skämtsamme besättningsmannen Matt (Clooney) kan inte sluta prata om banaliteter när deras rymdskepp plötsligt sprängs. Svävande runt i rymddräkter med bara lite syre, försöker de två komma på hur de ska överleva. Samtidigt färdas rymdskrot emot dem i hastig fart.

Titeln är talande. Sällan har tyngdlöshet och rymdfarkostarkitektur upplevts så nära.

Andedräkten. Imman i rymdhjälmen. Desperationen. Klaustrofobin.

Det stumma ljudet - glad countrymusik ifrån en avlägsen radio och de sömndruckna rösterna när syret sinar - är en historia i sig. Och synen som svajar när koldioxiden är det enda som finns kvar - man sitter som på nålar. Och roterar runt i oändligheten. Det går verkligen att föreställa sig situationen.

Bullock, som inte direkt är känd för dramaskådespeleri, gör en godkänd insats när fasaden krackelerar. Och Clooneys lättsamhet behövs i det ödesmättade temat. Men bäst är bioupplevelsen i 3D. Den ger dock en viss biverkning - yrsel.