Nils Schwartz: Vad vi då kan förvänta oss är absurda vinklingar

Publicerad
Uppdaterad
Det är ingen dålig idé att bygga ett svenskt-danskt samarbete om en dramaproduktion kring Öresundsbron.
Problemet är bara att idén är svensk. Vad vi då kan förvänta oss är absurda vinklingar, sökta effekter och ansträngd dialog, fjärran från den avspända realismen i danska tv-serier.
Redan det första avsnittet av SVT:s nya svensk-danska kriminalserie "Bron" är formligen strösslad med den sortens kuriosa. Här har vi alltså Öresundsbron - tänk, grabbar, om vi skulle skapa en historia om en serie- mördare som pusslar ihop underkroppen och överkroppen från två olika lik och placerar dem precis mitt på bron så att ena halvan hamnar på den svenska sidan och den andra på den danska. Va, va?
Och så låter vi en typisk mandlig dansk tilbagelänet politimand med mange börn, och en typisk blond kvinnlig svensk feminist- kommissare utan både barn och känslor lösa fallet tillsammans. Tänk så många fördomar om nationalkaraktärer vi kan trigga i gång på det caset. Skitkul.

Och så kan vi lägga upp en massa sidointriger med fala politiker, psykopatiska kvinnomisshandlare och cyniska murvlar, så fyller vi den samhälls- kritiska kvoten.
Felet med svenska dramaserier är sällan regissörernas eller skådespelarnas - de är minst lika bra som sina danska kolleger.
Det är manusen som under hela 2000-talet har gjort de danska serierna så överlägsna de svenska, som på några undantag när.
"Bron" har svensk huvudmanusförfattare (Hans Rosengren) och dansk huvudregissör (Charlotte Sieling).
Det borde givetvis ha varit tvärtom.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag