Sista Trackslistan med Kaj Kindvall

Somliga saker får egentligen aldrig förändras. Arne Weise ska vara julvärd jämt. John  Pohlman ska läsa vädret. Och Kaj Kindvall ska presentera Trackslistan. Nu har det gamla Sveriges kanske sista stötte- pelare fallit.  I dag sänds den sista Trackslistan, nummer 1051 i ordningen. 

 I januari väntar sen tre nostalgiprogram innan det är finito för gott.

 - Jag tycker att det är rätt att programmet läggs ned, men man har levt med det så länge att det säkert blir lite saknad också, säger Kaj Kindvall, radioröst sen hela fyrtio år tillbaka.

Tiden har sprungit förbi

 Han har själv fattat beslutet av två anledningar: Han tycker att tiden sprungit förbi programmet då det skapades i en tid när musikkonsumtionen såg helt annorlunda ut, och han skulle så gärna vilja kunna ta lite mer semester.

 - Att under så lång tid ha huvudansvaret för att det här programmet rullar på... Nu vill jag gärna jobba på ett annat sätt och faktiskt kunna ta ledigt när det är vår.

Levt med listan i 26 år

 I 26 år har Kaj Kindvall  i princip levt med Trackslistan. Han har sammanställt den, gjort research, valt ut  nya låtar och presenterat den. Alltid med sam-ma oklanderligt  neutrala tonfall:

 - Det vore konstigt om det skulle framgå vilka jag tycker att man ska rösta på. Det tror jag ingen skulle acceptera.

 Har du lyckats utveckla någon egen musiksmak under de här åren?

 - Det är en bra fråga. Men jag vet inte om jag har något riktigt bra svar. Man gör ju lite våld på det som man skulle kunna unna sig som privatperson, att förkasta saker och säga att det där kan jag inte höra på. Så funkar det inte när man har mitt jobb. 

 - Så ibland kan det vara svårt att veta vad jag egentligen tycker. Men singer songwriter-artister är jag svag för, och det blir mycket hårdrock.

 Mår du fortfarande illa av dansband?

 - Ja. Faktiskt. Även om det här "Dansbandskampen" sänds härifrån Norrköping så har jag inte tittat på det. Jag klarar inte av det.

Varit uppskattat

 Annars gillar Kindvall det mesta, och han har sett det som sin livsuppgift att sprida ny musik till folket. Men hur uppskattat det har varit, hur folk har suttit i vördnad framför sina kassettbandspelare, det har han förstått först nu:

 - Det är lite svårt att greppa sin publik när man inte har den framför sig. Det är väl egentligen först när det blev bekant att programmet skulle försvinna som jag har fått oerhört mycket mejl om sådana här saker. Att det här betydde så mycket för så många.