Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kiss show haltar och bandet blir avsminkat

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
"Intrycket kvällen igenom är ett band som pliktskyldigt går och står och flyger som de vet att vi vill, men hjärtat är någon annanstans", skriver Expressens Anders Dahlbom.
Foto: Sanna Dolck

NORJE. Är det verkligen show vi vill ha, till varje tänkbart pris?

När det gäller Kiss blir svaret: såklart.

Men när showen haltar blir det legendariska rockbandet väldigt avsminkat.

Enligt schemat spelade tjugosex band på Sweden Rock Festival under torsdagen. Ändå handlade allt bara om ett.

Kiss är festivalens största bokning någonsin och det märktes överallt i går.

Vakter gick omkring med Kiss-märken på magen, mängder av besökare var ansiktssminkade som Gene Simmons demon och över stora scenen hängde en enorm spindel i metall hela dagen. Rätt kul att se Rick Springfield spela under spindeln.

Så vad är då grejen med Kiss efter fyrtio år av medlemsavhopp och svaga plattor, av återkomster och fejkade farvälturnéer?


Svaret kommer efter ungefär tio sekunder av inledande ”Psycho cirkus” när himlen ovanför Norje exploderar i raketer. Grejen är själva showen. Det måste vara så, för rent musikaliskt mår Kiss årgång 2013 inte så bra.

Jag blundar och hör ett chockerande skröpligt rockband som försöker komma in i groovet i ”Let me go, rock’n’roll”. Eric Singer verkar ofta spela en låt de andra inte hört förr. Paul Stanleys röst är ett sorgligt kapitel i sig. Förgäves försöker sångaren och gitarristen hitta toner som inte finns. ”Heaven’s on fire” stryks ur setlistan, låt oss gissa för att han vet att han inte når tonerna.

Men showen då? Raketerna, elden, Simmons blodsgurglande, den enorma spindeln?

Eh nej.


Intrycket kvällen igenom är ett band som pliktskyldigt går och står och flyger som de vet att vi vill, men hjärtat är någon annanstans. Visst exploderar och brinner det, men allt känns feltajmat. Och spindeln är mest ett stort jaha. Plötsligt åker den upp eller ner utan anledning. Simmons sträcker febrilt ut tungan så fort kameran närmar sig, utan honom som stöttepelare hade det här blivit ett fullständigt haveri.

Nu blev det i stället en rätt lång spelning med ett band som fortfarande är fantastiska på att posera och att kränga en rockmyt men inte så mycket mer.

Och jag väntade mig betydligt mer än så.

Kiss på Sweden Rock

Festival Stage, Sweden Rock Festival

Publik: alla var där.

Vem: Firar fyrtio år som band. Slog igenom i mitten av 70-talet, har gett rocken ett sminkat ansikte.

Vad: Andra Sverige-giget inom en vecka. Turnén rullar i sommar vidare i Europa, Kanada och USA.

Konsertens 3 höjdare:

Gene Simmons

Håller ändå ihop det hela med eld, blod och fungerande stämband.

Raketer

Raketer är alltid raketer.

”Love gun”

Pauls stora - eller enda stora - stund, ute på sin egna soloscen.

Låtlista:

Psycho circus

Shout it out loud

Let me go, rock 'n' roll

I love it loud

Hell or hallelujah

War machine

Calling Dr. love

Deuce

Say yeah

Shock me/   Outta this world

God of thunder

Lick it up

Love gun

Rock and Roll all nite


■■Extranummer


Detroit rock city

I was made for lovin' you

Black diamond

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.