Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Årets bästa album - svenska

Håkan Hellström har gjort den bästa svenska skivan under 2010 tycker Expressens musikredaktion. "Det är självförtroendet, berättarlustan och den egensinniga huvudpersonen", står det i motiveringen. Foto: Stefan Söderström
Expressens musikredaktion har lyssnat igenom 2010 en gång till. Det gjorde vi så gärna.
2010 var ett spännande popår, med högkvalitativ amerikansk rock och hiphop samt svensk popperfektion från Robyn och Håkan Hellström.
Här är listorna på årets 10 bästa svenska album. Missa inte ett enda av dem.

1) Håkan Hellström ”2 steg från Paradise”

Trots att melodierna fått så många lager att man fortfarande, månader efter att albumet kom ut, upptäcker nya detaljer finns här en gemensam nämnare med den tio år gamla debuten. Och det är inte bara att båda gavs ut den 13:e oktober. Det är självförtroendet, berättarlustan och den egensinniga huvudpersonen. Men Håkan Hellström ramlar inte längre bakgatan fram, han äger hela avenyer med en självklarhet och en pondus som får oss att falla ned på knä. Musik-Sveriges obestridlige kung.

2) Robyn ”Body talk pt 1”

Med första delen i årets mest omtalade trilogi satte blondinen från Liljeholmen ribban – ungefär där himlen möter atmosfären. ”Dancing on my own” är den fortsättningen på hjärtekrossaren ”Be mine”, ”None of dem” uttråkad längtan bort i ett dystopiskt groove, söta ”Dancehall queen” var årets självklara sommarhit och den akustiska versionen av gamla Paola-dängan ”Hang with me” en lika briljant som tårdrypande försmak på uppföljaralbumets singel. Robyns mosaik av electro, hiphop och popmusik har, med rätta, dominerat musikuniversum under precis hela 2010.

3) Robyn ”Body talk pt 2”

Ettan, tvåan eller trean? En smaksak. Två starkaste anledningarna för att andra kapitlet är starkast? Prince-doftande käftsmällen “Criminal intent” och Klas Åhlunds produktion på helt fantastiska “Include me out”. Det galnaste av allt? Att ingen av låtarna finns med på avslutande ”Body talk”. Så bra var Robyn 2010. Årets Svensk, både på dansgolvet och i skivstudion.

4) Robyn ”Body talk pt 3”

På det sista minialbumet, med de fem nya spåren hämtade från ”Body talk”-albumet, har Queen of pop kopplat in hit-turbon. Från inledande ”Indestructible” till avslutande ”Stars 4-ever”. Fem dansanta spår i full light speed, elektriska refränger som svävar mellan Madonna och Amy Diamond, mellan Max Martin och Abba, mellan undergroundklubben och pophimlen.

5) Radio Dept ”Clinging to a scheme”

Svårt att anklaga Radio Dept för att stressa i skivstudion. Lika svårt att anklaga trion för att göra det enkelt för sig. På tredje plattan ”Clinging to a scheme” ställer sig Lundapågarna demonstrativt med ryggen åt omvärlden och samplar Thurston Moore när han vill krossa kapitalismen. Ut på andra sidan kommer årets finast filtrerade motståndspop.

6) Khoma ”A final storm”

Ett album som svävar över porlande vattenfall av känslor. Postrockens gitarrcrescendon verkar i harmoni med avig emorock i sin karga ursprungsversion, långt ifrån kajal och tonårstvivel. Detta är av och för människor som vill förlora sig helt i musik. Att Khoma inte vill bli beroende av den gör detta verk lika extremt trovärdigt som de tidigare.


7) CEO ”White magic”

Att obstinata Göteborgsduon The Tough Alliance lagt basebollträt på hyllan gör verkligen ingenting när ena halvan fortsätter som CEO. På solodebuten har Eric Berglund behållit den osvikliga känslan för melodier stora som livet självt – men vänt det infantila till slipande knivar och sakral ångest i storslagna verk med fiffiga detaljer.

8) Watain ”Lawless darkness”

Vart de än far fram lämnar de en frän liklukt efter sig. Varken brinnande treuddar, kadaver, ruttet grisblod eller skrämmande uppsyner kan dock dölja det faktum att ”Lawless darkness” är Watains hittills mest outplånliga avtryck. Det är lika mycket ett sinnestillstånd som black metals framtid kondenserad till 75 förtrollande minuter.

9) Eldkvarn ”Kärlekens väg”

Plura är inte bara grabben som svar åt Lill–Babs och nakenkockar med Mauro. Vi ska även komma ihåg, när viftar som intensivast med vimplarna framför Håkan Hellströms port, att Plura i princip uppfann den prylen. Här några av de stora låtarna. I kyrklig inramning. Med Plura alldeles avklädd inför Gud. "27" skapar korsdrag i högen med psalmböcker i Annedalskyrkan.


10) Ghost ”Opus eponymous”

De kom som från ingenstans, gömda bakom svarta ritualkoppor och en satanisk påveutstyrsel. Ett tu tre talade alla, även utanför hårdrockens bubbla, om gänget som verkar i det fördolda men sprider ljus över heavy metals hemliga popådra. 2011 kommer att gå i danskjävlarna Mercyful Fates tecken men bara svenska Ghost lär bli både kult och poppis.

I JURYN: Anders Dahlbom, Anders Nunstedt, Annah Björk, Martin Carlsson och Per Hägred.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!