Slag, lögner och svek blev tidigt vardag för Morgan Alling. Som liten blev han kringkastad mellan olika barn- och fosterhem.
– Mitt sätt blev att synas, höras och ta revansch, berättar han i "Sommar" i P1.
I ett fosterhem blev Morgan slagen. Efter ett tag blev piskandet och örfilandet en del av livet. Han berättar hur han trots det aldrig slutade att skrika, kanske var det för att jävlas.
– Jag tänkte alltid: han ska inte få mig, han ska aldrig få mig. Och jag bestämde mig för att aldrig, aldrig ta skit.
"Ville att jag skulle trivas"
Sista anhalten i kringflackandet blev hos Lisbeth och Martin Alling. Där fick Morgan ett kärleksfullt hem.
– De ville verkligen att jag skulle trivas, det var rörande att se.
Morgan hade inte träffat sin biologiska mamma på elva år när han plötsligt fann sig själv stirrandes in i hennes ögon. Morgan var ute och sålde Göteborgs-Posten den dagen. Han ringde på en dörr och kände på något sätt igen kvinnan som öppnade.
– "Ja, jag är din mamma", sa hon. Jag visste inte vad jag skulle säga. Det enda jag kom på att säga var: Göteborgs-Posten?
"Dröja länge"
När Morgan Alling var 17 år kom han in på teaterhögskolan. Senare gjorde han succé med barnprogrammet "Tippen" och blev rikskändis.
Men det skulle dröja länge innan han kunde släppa taget om sin svåra barndom.
– Jag insåg äntligen att man lär sig ingenting av sina erfarenheter. Man lär sig bara av att dra slutsatser av sina erfarenheter.
- Helvetet som liten var tufft, men det gav mig även egenskapen att aldrig ge upp. För vad vuxna människor gjorde mot mig när jag var liten har jag inget ansvar för. Men jag har ansvar för vad jag gör mot andra människor som vuxen. Kriget är slut. Jag vann, säger han i "Sommar".