Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Melodifestivalen-stjärnan Javiera, 40, död i anorexi

Artisten Javiera Javiera Muñoz blev 40 år gammal. Foto: Privat
Javiera Muñoz. Foto: PONTUS LUNDAHL / TT NYHETSBYRÅN
Javiera Muñoz. Foto: OLLE SPORRONG

Tidigare i januari dog schlagerartisten Javiera Muñoz. 

På måndagen begravdes hon i domkyrkan i Göteborg omgiven av familj, vänner, tidigare kolleger och bekanta. 

Nu berättar hennes syster öppenhjärtigt om saknaden, motgångarna och kampen mot anorexi. 

– Jag vill minnas henne som den levnadsglada, vackra och starka tjej som hon en gång var, säger Ernestina U. Muñoz. 

Redan vid 16 års ålder inledde Javiera Muñoz sin musikbana som skulle ta henne till två upplagor av Melodifestivalen. 

2000 slutade hon fyra med låten "Varje timma, var minut" och två år senare deltog hon med låten "No Hay Nada Más" vilket resulterade i en sjätteplats. 

Under måndagen begravdes sångerskan som aldrig hann bli äldre än 40 år. Den 16 januari somnade Javiera Muñoz in i sviterna av anorexi. 

Hennes syster, Ernestina U. Muñoz, berättar nu om saknaden, motgångarna och kampen mot sjukdomen. 

– Hon hade otur, jättestor otur. Det känns inte som att hon fick den hjälp som hon behövde, säger hon. 

Schlagerartisten Javiera Muñoz död – 40 år gammal

Begravningen hölls i domkyrkan i Göteborg dit familj, släktingar, vänner, bekanta och kolleger hade tagit sig. 

Under de sista två åren hade Javiera Muñoz tät kontakt med domkyrkan där hon volontärarbetade.

Javiera Muñoz blev 40 år gammal. Foto: Privat


– Kyrkan var en tröst för henne så vi höll gudstjänsten där och hade jordfästningen och mottagningen kopplat till kyrkan, säger systern. 

En blandskiva med olika låtar som Javiera Muñoz tolkat och framfört spelades när gästerna äntrade kyrkan. Prästen som förrättade begravningen var en nära vän till framlidna sångerskan. 

 – Det var väldigt vackert och väldigt mycket folk. Prästen sa att hon var en tjej som det lyste om. Ett oerhört starkt ljus som lyste igenom även om hon de sista åren hade haft flera motgångar och tyvärr träffat folk som skadat henne, berättar systern. 

– Hon hade ändå en inre styrka och ett ljus som lyste igenom trots att hon blivit svag och, om man ska vara ärlig, höll på att tyna bort de sista åren. 

Javiera tillsammans med Afro-dite. Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Javiera Muñoz kamp mot anorexi

Javieras syster berättar om våld och kränkningar som präglade sångerskans äktenskap, något sångerskan själv skrivit om i sin bok "Clownen gråter" och som Expressen tidigare skrivit om. 

De sista åren levde schlagerartisten under skyddad identitet efter att hennes före detta man i september 2010 dömts till sex månaders fängelse för fem åtalspunkter - misshandel och olaga hot - under 2007 och 2008. 

För drygt tio år sedan började Javiera utveckla anorexi. Under de första åren började sångerskan banta och träna mycket, men med takt med motgångarna så kom sjukdomen att bli ett allvarligt problem, berättar systern. 

– Hon hade ett äktenskap som var väldigt negativt och våldsamt. Det bröt ned och isolerade henne. Tyvärr ledde det till att hon tappade kontakten med sina kontakter inom musikbranschen, och det var inte alldeles lätt att ta sig tillbaka igen när hon väl mådde bra igen. 

– Hon förlorade mycket både professionellt och personligt plan. Nu i efterhand ser man att det bröt ned henne. 

"Fick inte den hjälp hon behövde"

På slutet blev Javiera väldigt mager och mer eller mindre "tynade bort", berättar hennes syster. Vid sin sida fanns alltid deras mamma, men systern menar att vården inte gjorde tillräckligt. Trots att hon bara blev sämre och sämre bodde hon in i det sista hemma i sin lägenhet. På slutet fick hon använda sig av färdtjänst. 

– Hon fick inte den hjälp hon behövde och blev aldrig inlagd vilket var väldigt svårt att förstå. Hon var extremt svag och väldigt, väldigt mager, säger systern. 

Hur kommer du minnas din syster? 

– Jag vill minnas henne som den levnadsglada, vackra och starka tjej som hon en gång var. Hon var verkligen en sångfågel. Vi stod varandra väldigt väldigt nära och jag kommer sakna henne något enormt. 

Ernestina U. Muñoz bor i dag i Italien. Hon berättar att hennes syster på slutet inte längre hade styrkan att sjunga, men i december förra året fick hon ett telefonsamtal när hon var på väg till jobbet. I andra luren hörde hon till en början bara viskningar men som sedan utkristalliserade sig till "ja må hon leva". 

– Det var min födelsedag och det var den sista gången jag hörde henne sjunga. Det var bara några veckor innan hon dog. Det blir ett väldigt fint minne. Det kommer aldrig vara någon annan som ringer och sjunger ”ja må hon leva” på ett så fint sätt. 

Annons:
Expressen Refunder Kalkylator

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!