Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Marianne Mörcks smärta – kan inte gå mer än 40 meter

Skådespelaren Marianne Mörck är årets julvärd i SVT
Marianne Mörck berättar om bland annat om sina hälsoproblem.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Mörck pratar också om äran av att vara julvärd i SVT.
Foto: OLA AXMAN / IBL BILDBYRÅ / IBL BILDBYRÅ
Marianne Mörck med nära vännen Lill-Babs. De båda spelade i SVT-serien ”Bonusfamiljen”.
Foto: ULRIKA MALM / SVT

Marianne Mörck trodde inte att det var sant när SVT ringde och ville att hon skulle vara årets julvärd.

När hon väl förstod tvekade hon dock inte – nu ser hon fram emot att sprida värme i rutan på julafton.

Samtidigt berättar den 70-åriga skådespelerskan och operasångerskan nu om hälsoproblemen som hindrar henne från att gå mer än 40 meter åt gången.

– Jag är väldigt glad över att jag får vara med och leva. Jag borde ju ha haft ett hjärtstopp för längesedan, säger Marianne Mörck.

Hon har varit verksam i snart 50 år men det är först under 2000-talet som Marianne Mörck har blivit ett hushållsnamn – tack vare roller i ”Wallander” och ”Bonusfamiljen” samt en stark medverkan i ”Stjärnorna på slottet”.

– Jag har aldrig drömt om någon karriär. Jag drömde aldrig om att bli solist bär jag började sjunga i körer. Jag ville bara vara på en plats där själen fick fritt spelrum och där fantasin fick ta plast. Det här med att sedan komma till ”Bonusfamiljen” och ”Stjärnorna på slottet” – efter det har blivit så mycket ”Go'kväll”, ”Go'middag” och ”Go'morron”, alla tv-soffor. Men jag har faktiskt börjat säga nej till saker nu, förr blev jag bara glad när någon ringde och frågade om jag ville vara med, säger Marianne Mörck.

Att hon skulle bli sångerska var dock självklart – trots att hennes familj absolut inte ville det. Marianne Mörck blev bortadopterad, hennes biologiska mamma var hembiträde och skulle förlora jobbet om hon behöll sitt barn, och växte upp i en strikt kapensfamilj i Göteborg.

– Eftersom det var så strängt hemma skulle jag bli något fint, flygvärdinna eller sjuksköterska. ”Du kan ju inte sjunga, det får du göra hemma” fick jag höra. Då hade jag ju min hemlighet, att jag visste att jag skulle göra det sen. Jag tänkte att jag gör det som mamma vill nu och så blir det bra när jag blir äldre och kan bestämma själv, säger hon.

Känner sig fortfarande ung

Efter att ha jobbat inom sjukvården utbildade hon sig sedan vid scenskolan i Göteborg vilket blev starten på en lång scenkarriär där hon gjort allt från att sjunga med Birgit Nilsson och medverka i ”Kristina från Duvemåla” till att göra stora roller i allt från ”Carmen” till ”Les Misérables”.

Och trots den långa karriären känner sig Marianne Mörck fortfarande ung.

– Det är som med mina 30 000 Kinderäggsfigurer som jag har hemma, jag är samlare. Jag tänker att jag ska sortera dem när jag blir gammal men hallå, jag är ju 70 nu. Men jag ser inte det, jag känner mig som 34. När jag var liten var en 70-årig tant tråkig, med kaffe på någon servett. Jag upplever mig som som busig och frisk, jag tycker att jag är 34 och det får ni hacka i er. Det känns som att jag har hela livet framför mig, säger hon.

I samma stund säger Marianne Mörck att hon är glad över att hon fortfarande är med och påpekar att hon ”borde haft ett hjärtstopp för längesedan”.

– Jag rör mig ju inte och väger för mycket och är bara glad. Det är väl ingen bra läkarjournal, man måste sköta sig, säger hon och berättar att hon trots allt har väldigt bra värden.

– Men jag har någonting i mina höfter som jag antagligen har haft i 10–15 år som jag inte har brytt mig om. Antingen är det artros eller så är jag utsliten. Jag går ungefär 40 meter och sedan är det stopp. Då måste jag leka att jag tittar i ett skylfönster eller något sådant, att det ringer i mobilen. Sedan gör det jätteont i varje steg. Det är något jag ska ta reda på vad det är i vår.

Men du har haft det så i 10–15 år?

– Ja men du vet, jag blir inte sjuk. Jag tänker att det där har väl alla. Jag är inte så där att ”oh, det där måste jag undersöka”. Är jag dålig så tar jag medicin eller så är jag hemma. Jag har ingen pardon om folk som går och klagar över att de mår dåligt. Gå hem då, eller så tar du medicin.

”Var ganska inlåst”

När Marianne Mörck nu ska vara julvärd i SVT blickar hon tillbaka på sin barndoms jular som hon beskriver som magra och tråkiga.

– Det var så tråkigt att hemma att klockorna stannade. Pappa skulle sitta med sin pipa och vi skulle titta på ”Aktuellt” och den där jävla grannen som bara hade svenska flaggor i sig. Det var pappas grej. Jag hade gjort änglar, men nej, säger hon.

– Då ska vi inte prata om den där förbaskade lutfisken som ligger och dallrar. Åh, vad hemskt! Sitta hemma på nyårsafton när kompisarna är ute och firar. Jag var ganska inlåst länge faktiskt.

När hon började jobba inom sjukvården tog hon därför varje chans att inte vara hemma på julen – i stället satt hon och vakade hos svårt sjuka människor på Sahlgrenska.

Julvärdskapet ser Marianne Mörck som ett slags förlängning av det arbetet som hon påbörjade för över 50 år sedan. Hon vill vaka via tv i stället och vara ett stöd och sällskap för ensamma människor.

Exakt vad som ska hända i rutan på julafton vill hon inte avslöja. Men redan nu är det klart att artisten Andreas Weise kommer att vara med som gäst i sändningen för att hylla sin far – den klassiska julvärden Arne Weise, som gick bort i höstas.

– Det kommer att bli på något kul sätt, ja. Sedan blir det lite nya grejer, säger Marianne Mörck.

Mycket hemligheter?

– Jo, men det är inte roligt annars. Men jag tror att det ska bli mysigt och gott. Varmt.

Här presenteras Marianne Mörck som årets julvärd i SVT

Här presenteras Marianne Mörck som årets julvärd i SVT

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.