Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Maria Brander

Skavlan har frivilligt tagit på sig rollen som manlig tv-relik

Fredrik Skavlan. Foto: SVT

Fredrik Skavlan har anklagats för sexism i omgångar ända sen 2002.

Men han själv ”förstår inte vad det handlar om”, och har menat att svenskarna är besatta av kön.

Om Skavlan ska behålla uppdraget som värd för Sveriges största pratshow är det hög tid att han rannsakar sig själv, och slutar göra underhållning av en trist kvinnosyn.

Så var vi här igen. I förra veckan gästades ”Skavlan” av svensk humors senaste sensation – Marie Agerhäll skapare av och frontfigur för serien ”Dips”. Med var även hennes make Jesper Rönndahl som medverkar i serien. Efteråt delade paret sin besvikelse över att Marie Agerhäll reducerats till ett bihang – ”ett fan” i inslaget.

Jag kan inte annat än instämma. Intervjun med humorparet är på alla vis ett stycke pinsam tv. För att man ser hur besvärad Agerhäll är, och för att Skavlan nästan bara riktar sig till Rönndahl. Klippet kunde ha varit hämtat ur en kursbok om manliga härskartekniker, alternativ ingå i ”Grotesco”-sketchen ”Ladies night”. 

Men ingen är väl förvånad. Tvärtom tror jag att det här fiskandet i grumliga sexistiska vatten lite ingår i kontraktet med tittarna där Skavlan frivilligt tagit på sig rollen som manlig tv-relik. En sån där som förr i tiden fick fri lejd att förnedra exempelvis Lill-Babs genom att bjuda in alla hennes ex till studion.

Redan 2002 kallade den norske forskaren Jon Hustad programledaren för ”kåte Fredrik” på grund av hans sätt att bemöta de kvinnliga gästerna. Sju år senare framförde den norsksvenska genusvetaren Eva Lundgren snarlik kritik: Exempelvis ska Åsne Seierstad fått kommentarer om hur hon doftade och frågor om hur hon lyckades duscha i Afghanistan, medan dåvarande partiledaren Kristin Halvorsen fick svara på om hon plastikopererat sig. 

I samma veva kände Carolina Gynning sig besviken efter att ha behandlats ”sarkastiskt” och ”nedvärderande”, medan Annika Lantz lyfte fram hur Skavlan, när han gästades av OS-medaljören Marit Bjørgen, visat halvnakna bilder på idrottsstjärnan.

Sen dess har Skavlan då och då bemött anklagelserna genom att säga att han inte förstår dem, och att han aldrig skulle göra skillnad på folk och folk.

Serieskaparen Liv Strömquist är nog av en annan åsikt. Hon kritiserar nu bland annat programmets sätt att närma sig sexualbrottsoffer, och vittnar om ”konstig stämning” i redaktionen. Och då har det bara gått ett år sen Skavlans ökända intervju med simmaren Sarah Sjöström, där han mest ville veta vad hon åt, och hur hon fixade städningen: ”Så du har städhjälp, tvätthjälp och sambo,” sa Skavlan med höjda ögonbryn. Uppenbart på jakt efter skratt.

Den här Lilla Fridolf-romantiken fungerar ju nämligen på delar av publiken. Att skämtsamt prata om kvinnor som bara äter sallad, nojar över utseendet, och hunsar sina män är typiskt gubbig jargong. En rest av en gammal struktur. 

Om Skavlan och hans SVT-chefer fortfarande inte kan se det eller ens vill förhålla sig till den kritik som framförts i åratal, ja då kanske de borde göra något annat än att ratta ett av landets tyngsta aktualitetsprogram. Tiden för oreflekterad objektifiering och osynliggörande är nämligen över sen länge.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!