Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Maria Brander

Mulan – filmen som blev en stor skandal

Foto: JASIN BOLAND / AP TT NYHETSBYRÅN

När ”Mulan” äntligen blev premiärklar i höstas, så trodde Disney att de kunde andas ut.

Sen rullade eftertexterna som snabbt förvandlade familjemagin till en iskall business.

Det handlar om en skandal så stor att det annars så slipade filmbolaget faktiskt inte kunnat hantera den.

Ända sen Tim Burtons filmatisering av ”Alice i Underlandet” 2010 så har filmade bearbetningar av de tecknade klassikerna varit Disneys nyckel till framgång på biograferna. Idén till ”Mulan” föddes redan samma år. Men produktionen drog ut på tiden. Mest för att det visade sig vara oväntat komplicerat att inte trampa någon på tårna. Disney gjorde klart att filmen skulle tilltala både den internationella publiken och den kinesiska. Man tog bort bort draken Mushu för att den ogillades i Kina, samt även rollfiguren Li Shang som inte ansågs Metoo-kompatibel. Dessutom månade man om mångfald, efter att andra filmer kritiserats för så kallad whitewashing. Valet av Liu Yifei i huvudrollen applåderades därför först, men berömmet tystnade efter att Yifei visat sitt stöd för Hongkongpolisens aktioner mot demokratin. 

Ett komplicerat sorgebarn

Det blev början på #BoycottMulan-rörelsen som fick filmen att framstå som ett alltmer komplicerat sorgebarn. När den av pandemin försenade filmen till slut kunde slussas ut på amerikanska Disney+ i höstas, så verkade vd:n Bob Chapek närmast lättad över sitta lilla distributionsexperiment. Disney+ var ju en succé, och ”Mulan”-recensionerna faktiskt övervägande positiva.

Kritiker läser kanske inte eftertexter så noga. Men det gjorde publiken, och skärmdumpar där Disney tackade åtta myndigheter i regionen Xinjiang spred sig snabbt. Nyhetssajten Vox beskrev det hela som ”chockerande” eftersom det inte finns någon ursäkt för att inte vara medveten om de brott mot mänskliga rättigheter som pågått bara mil från inspelningsplatsen. 

Befolkningen offer för läger och folkmord

Disney spelade in filmen under 2018, och bör då ha känt till hur regionens muslimska befolkning blivit offer för omskolningsläger, tvångssterilisering och till om med folkmord.

Men när Disney under hösten konfronterats med detta, så har de bara hänvisat till hur de ville skildra Kinas unika landskap och att det är kutym att tacka myndigheter där man filmar. Svar som inte haft en dämpande effekt på alla de politiker och människorättsorganisationer som skrivit till Disney.

Samtidigt så förvånar inte det tandlösa svaret, med tanke på hur beroende Disney är av goda relationer med Kina som bland annat är delägare i viktiga investeringen Shanghai Disney Resort.

Nu kommer i alla fall filmen till Sverige. Nyligen hade den även premiär i Kina. Hur det gick på marknaden som man gjort precis allt för att tillfredsställa? Rätt dåligt faktiskt. Filmen fick 4,8 av 10 i snittbetyg, och generade betydligt lägre intäkter än ”Lejonkungen”.

Jag vet inte om det här med karma omfattar även filmbolag, men nog känns det som att Disney själva skulle kunna vara fokus för en sedelärande saga om att sälja sin själ?

Tråkigt hemma utan möjlighet att gå ut? Lugn. Expressens tv-recensent Mattias Bergqvist tipsar om åtta tv-serier att se på SVT Play, Viaplay, Netflix och HBO Nordic.