Maria Brander

Maria Brander: Det är sakerna som är grejen

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

Farfars fickur kommer för alltid att besitta ett visst värde.

Men ingen kommer någonsin att lägga ett bud på min repiga iPhone 4.

Det kan finnas en sorg i det. "Antikrundan" är mysigt till max, men har en eftersmak av meningslöshet.

Inte alla, men många, har en vag dröm om det beständiga. Det kan vara en vigselring på ett finger. En ek som bara måste få växa vidare. Eller en soppskål - den där vräkiga delen i servisen som ingen använder längre.

Föremål från förr är vräkiga. Här snackar vi epoker där 99 procent av befolkningen livnärt sig på gröt varje dag året om. Fattigt och magert, till och med för rikingarna. Men deras efterlämnade prylar är ändå alltid överdimensionerade saker blingade med dyrbarheter.

Det är det som gör ”Antikrundan” så svindlande. Åtminstone för mig.

Visst. Här finns även ett trevligt tilltal, ett slags bygemenskap med orten, gulliga människor, excentriska experter och en alltmer humoristisk ton. Men det är sakerna som är grejen i en tid då varaktig lyx blivit passé.

Idag finns det så mycket att spendera pengar på: Det kan vara långflyg till Mauritius, plastikingrepp eller råpressade grönsaksjuicer för 79 kronor/glaset. Den smarta telefonen och surfplattans värde sjunker går från toppen till botten inom ett år.

Vad från vår tid kommer att överleva fram till ett ”Antikrundan” 200 år fram i tiden? Camilla Läckbergs 112 000 kronors-ring och nån Ägget-fåtölj kanske. Jag ser det framför mig: Den överdrivet upphetsade experten, och det osäkra leende hos ägaren när hen får veta att det inte alls är frågan om äkta vara utan en massproducerad kopia från Asien.