Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Maria Brander

Hatade ”Jönssonligan” kan bli årets stora vinnare

Orättvist behandlar, menar Maria Brander om ”Se upp för Jönssonligan”.
Foto: C MORE

För 50 år sen var filmåret så dåligt att Guldbaggen ställdes in.

Nu är det tvärtom filmåret som ställts in, medan Guldbaggen envist levererar.

Det är inget annat än ett litet mirakel, där den hatade ”Jönssonligan” skulle kunna skrälla lite.

Vi lever i märkliga tider, då det mesta i filmgalaväg skjutits upp. Oscars blir i slutet av april, Golden globe i slutet av februari, och brittiska Bafta i mitten av april. Men Guldbaggen hänger i, och blir i kväll smått historisk när den äger rum helt utan publik.

Inte så konstigt kanske med tanke på hur galan genomförts troget varje år sen 1964. Ja, utom 1971 då juryn tyckte filmerna var så mediokra att de inte ville dela ut några Baggar överhuvudtaget. Något som i efterhand kan ses som en smula överdrivet, med tanke på att man ändå hade den sedermera femfaldigt Oscarsnominerade ”Utvandrarna” med i leken.

Guldbaggen har helt klart sett sämre årgångar än den aktuella, som 2017, då det fanns cirka en bra film (”Jätten”).

Men ska man behålla sin status som Sveriges mesta gala gäller det väl att ändå markera revir, så här i januari. Det är ju så lätt att bli bortglömd nuförtiden. Av kulturminister Amanda Lind till exempel. Som i samband med förra årets gala obekymrat erkände att hon inte sett en enda av de nominerade filmerna. Det är ändå lite skillnad mot, säg, 1969 då Olof Palme i egen hög person ledde tillställningen kvällen innan han skulle tillträda som Sveriges statsminister.

Olof Palme ledde Guldbaggegalan 1969. Här är han med Guldbaggevinnaren Lena Nyman.
Foto: Göran Blom/EXP/TT / TT NYHETSBYRÅN

Guldbaggen har, med det sagt, ändå en viss historisk tyngd och gör sig därmed utmärkt som ljus i det världsomspännande pandemimörkret, bara genom att den faktiskt blir av. Jag hade uppriktigt sagt inte förväntat mig så mycket av de nominerade efter ett år då filmerna ofta fått visas för en publik om åtta personer. Eller som Henrik Schyffert uttryckte det före jul – hans ”Spring Uje, spring” kommer i den här takten att break even efter 60 000 år och en ny istid. Ändå finns här så fina filmer, som nästan ingen kunnat se, i alla fall inte på bio. ”Uje” förstås, men också ”Orca” av Josephine Bornebusch, ”Greta”-dokumentären, och ”Min pappa Marianne”. 

Sen finns ju också ”Se upp för Jönssonligan” som jag tycker blivit lite orättvist hatad under storhelgerna. Nu har den chans på hela sex nomineringar. Inte i de tyngsta kategorierna, men den kan mycket väl ta hem flera av de tekniska, vilket i sig är en skräll för filmserien som hittills varit nästan utesluten i galasammanhang.

Kanske kan det fungera som tröstpris. Kanske kan alla Guldbaggar få fungera som tröstpris för biointäkterna som inte blev av, och allt filmarbete som nästan runnit ut i sanden.

Och så här slutar det...

Bästa film

”Charter”

”Greta”

”Orca”

”Scheme birds”

”Spring Uje, spring”

Maria Brander tippar: Svenska Oscarskommittén skickade ”Charter” till Oscars. Men ”Spring, Uje” har fått ett fantastiskt mottagande efter premiären, och nog gillar vi feelgood extra mycket just nu, så jag tror på den.

Bästa regi

Maria Bäck för ”Pyskos i Stockholm”

Nathan Grossman för ”Greta”

Amanda Kernell för ”Charter”

Henrik Schyffert för ”Spring Uje, spring”

Maria Brander tippar: Saknar Josephine Bornebusch bland den nominerade. Men annars tror jag att Amanda Kernells ”Charter” kan kompenseras här, om den ej vinner bästa film.

Bästa kvinnliga huvudroll:

Ane Dahl Torp för ”Charter”

Irma von Platen för ”Inland”

Josefin Neldén för ”Psykos i Stockholm”

Josefine Stofkoper för ”Psykos i Stockholm”

Maria Brander tippar: Ane Dahl Torp nominerades även för sin insats på European Film Awards nyligen (Europas Oscar), så hon borde absolut ta hem det här.

Bästa manliga huvudroll:

Uje Brandelius för ”Spring Uje, spring”

Adel Darwish för ”Ghabe”

Rolf Lassgård för ”Min pappa Marianne”

Johan Rheborg för ”Orca”

Maria Brander tippar: Rolf Lassgårds förvandling till transperson i ”Min pappa Marianne” är enorm, och så finkänslig. Så tror han vinner över Uje som spelar sig själv!

Bästa kvinnliga biroll:

Lena Endre för ”Min pappa Marianne”

Marie Göranzon för ”Se upp för Jönssonligan”

Eva Melander för ”Inland”

Marianne Mörck för ”Nelly Rapp – Monsteragent”

Maria Brander tippar: Skulle vara kul om Dramatens Marie Göranzon belönades för en komediroll i en folklig film där hon pratar bred östgötska. Så håller på henne, även om Lena Endre känns rimligare.

Bästa manliga biroll:

Ahmad Fadel för ”Ghabe”

Sverrir Gudnason för ”Charter”

Erik Johansson för ”Orca”

Ville Virtananen för ”Den längsta dagen”

Maria Brander tippar: Gudnason. Han har inlett en internationell karriär nu, och den svärta han har i ögonen i ”Charter” är avgrundsdjup.

Här är årets nomineringar till Guldbaggen 2021: