Lars Winnerbäck. Foto: STEFAN SÖDERSTRÖMLars Winnerbäck. Foto: STEFAN SÖDERSTRÖM
Lars Winnerbäck. Foto: STEFAN SÖDERSTRÖM
Lars Winnerbäck. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGLars Winnerbäck. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Lars Winnerbäck.  Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Anders Nunstedt

Winnerbäcks lyx- ångest är bisarr

Publicerad

Lars Winnerbäck mår dåligt i intervjusituationer, gillar inte kameror och mår kass precis innan han ska gå upp på scenen.

Känner att han alltid blir bedömd, till och med när han går och handlar.

Hans lyxångest är ganska bisarr.

Det är filmen "Winnerbäck - ett slags liv" som tecknar ett porträtt av artisten med hjälp av intervjuer, samtal, noggrant författade monologer och snygga liveklipp.

Lars Winnerbäck sitter på olika hotellrum och funderar på sin karriär, och inte minst; bilden av sig själv. Ibland är det hans fru Agnes Kittelsen som håller i kameran, ibland är det dokumentärens regissör Øystein Karlsen som initierar samtalet.

I en mysigt självömkande scen sitter han med Melissa Horn, med vilken han gjorde en duett med på hennes debut, och de båda artisterna bekräftar varandras scenskräck i ett trevande samtal.

I en annan scen sitter han med Per Gessle, som han spelade in en duett med tidigare i år, och pratar om kändisskap. Om hur ständigt obekväm han är med det. Gessle lyssnar och kommer med input; recensioner kan man ändå aldrig påverka, vad spelar det för roll om man blir igenkänd?

Winnerbäck lämnar Gessle på lyxkrogen på Söder och tar en vemodig promenad i kylan.

I hans pojkrum hängde det planscher på Kiss, världens kanske mest merchandiseinriktade band. När Linköpings kommun trycker upp banderoller för att stadens son ska komma hem för en stor konsert, säger Winnerbäck "att ha sitt namn och sitt fejs som varumärke är närmast osmakligt".

Fast egentligen är det nog lika mycket hans skarpsynta småstadsångest och hans romantiska vemod som är hans varumärke. Som skapat hans framgångar och fyllt på hans bankkonto. Välförtjänt, ska sägas.

Men det kan delvis förklara varför han inte vill släppa sin ångest. Han använder sina hämningar som en ursäkt till mer än att säga att han är för känd för att kunna åka till Ikea och handla.

För blir han verkligen bedömd för vad han än gör?

Kan han inte gå ner till närbutiken och köpa toapapper som vem som helst?

Det låter ganska skitnödigt.

Han borde göra ett försök. Jag tror verkligen inte att någon kommer att bry sig.

Men eftersom 41-åringen så sällan ger intervjuer är det ändå en intressant film. Inte minst för detaljerna, som den ångest som inte kläs i ord och den oro som bara anas i bakgrunden.

I Lars Winnerbäcks arbetsrum står till exempel en Mac-dator med tejp högst up, ovanför skärmen.

Artisten har tejpat över datorns Facetime-kamera.

Han gillar verkligen inte kameror. Eller så är han bara bisarrt paranoid.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag