Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Anders Nunstedt

Nunstedt: Ett historiskt systemfel att han vann

Svenska folkets trea vann hela tjottaballongen.

Inte ettan, inte tvåan - utan freaking trean.

Det är inte bara ett historiskt resultat, det framstår som ett historiskt systemfel.

"I can’t go on", sjöng Robin Bengtsson på sitt löpband - och gick hela vägen.

Med tanke på att han redan petat i sin låt - Robin bytte ut "fucking" mot "freaking" inför finalen - borde han kanske fortsätta på den inslagna vägen.

Förslag på ny text: "We can’t go on".

För så här kan det inte få fortsätta.

De internationella jurygrupperna sänkte inte bara Spotifydrottningen Wiktoria totalt, de avgjorde hela tävlingen.

De blåste tv-tittarna på spänningen, och alla som röstade på Nano och Wiktoria (folkets etta respektive tvåa den här kvällen) fick långnäsa som tack.

I stället var det några få utvalda från bland annat Polen, Israel, Malta som fick utse vinnaren.

Resultatet är historiskt - Robin Bengtsson är den första schlagermästaren som inte ens varit topp två bland tv-tittarna sedan de internationella jurygrupperna släpptes in i tävlingen.

Nu kanske han går och vinner Eurovision i maj (troligare scenario: kanske inte), men ändå är det något som ligger och skaver.

Hur kan det svenska folkets trea stå som slutvinnare?

De internationella jurygrupperna äger hälften av makten på papperet, men i verkligheten är inflytandet betydligt större.

Det är alltid lätt att vara efterklok, men luckorna i upplägget är för tydliga för att inte påpeka.

• Juryn dyker upp från ingenstans i finalen. Det rimliga vore ändå att den fick påverka tävlingen även under delfinalerna.

• Juryn delar ut sina poäng efter den avslagna generalrepetitionen på fredagen, inte under den febriga finalkvällen.

• Juryn får instruktioner från SVT hur de ska tänka när de röstar.

Det är bara att göra om upplägget helt.

Alternativet är enkelt:

Lägg ner den internationella juryn.

Melodifestivalen är den folkligaste tv-leken som finns, men folket har verkligen inte makten längre.

Robin Bengtsson fick 10,6 procent av tittarrösterna.

"I can’t go on" fick 50 poäng av tv-publiken

Ner till resultatlistans jumbo, Owe Thörnqvist, var differensen blott 18 poäng.

Mellan tittartrean Robin Bengtsson och tittarfyran Jon Henrik skiljde det 0,3 procentenheter. Omräknat i poäng blev det: en (1).

Systemet med att dela ut folkets röster procentuellt är värdelöst. Det ger knappt något utslag längre.

Det är lätt att utse appen skurken i dramat - men egentligen är det poängskalan som borde ses över. Jurypåfundet som borde sättas under lupp.

Att skicka treor till Eurovision, det håller aldrig i längden.

Frågan är om det ens håller den här gången.

Nunoterat

(Glad geting) Zara Larsson

Nästan pinsamt för alla tävlande att Zara stal showen så enkelt. Som att sno lördagsgodis från ett barn, ungefär. Men bara nästan. För egentligen är det bara en svensk stjärna -Robyn - som kan vara lika cool, utan ens behöva anstränga sig.

(Ljum geting) Robin Bengtsson

Fel låt vann. Det stod klart redan när Loreens "Statements" brakade ur tävlingen. Inte blev det mer rätt när Internationella juryn och svenska folket inte kunde enas kring en och samma vinnare. Men gratis Robin! Du är historisk.

(Sur geting) ”Din mamma jobbar inte här”

Mellanakten där David Lindgren, Clara Henry och Hasse Andersson tog på sig städuniformer och dansade med kvastar ringade med oönskad tydlighet in precis hur sopigt innehållet i årets Melodifestival varit. Det mesta har varit - skräp.