Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anders Nunstedt

Länge sedan en deltävling fick skåda en sådan karaktär

KARLSKRONA. Tjohio!

SVT blåste tittarna på spänningen, men spela roll.

Årets första delfinal belönades aldrig med något raffel, bara av två givna finalister.

Nunoteringar

Glad geting: Yohi o. H ärligt med ett hejdundrande genombrott! Yohio kan komma att fortsätta röra om i schlagergrytan den här festival vintern. Det var kul.

Neutral geting: Cookies N Beans . Härligt att deras synnerligen väl framförda refräng lyckades hålla "Gosa" och "We're still kids" utanför toppstriden. Det var bra.

Sur geting: Anna Järvinen . Härligt att se henne leverera i direktsändning. Men "Porslin" var för introvert och skör för att gå hem på bara en lyssning. Det var synd.

Samtidigt som alla insett att "Gosa" aldrig skulle kunna rå på "Heartbreak hotel" försökte SVT göra thriller av vem som gått vidare som sista artist.

Yohio eller Mary N'diaye?

Det självskrivna svaret visades redan på en skylt i rutan. En pinsam miss förstås, men samtidigt helt betydelselös.

Det blev aldrig någon thriller. Anna Järvinen orkade aldrig skrälla. Favoriterna höll.

Schlager-SM har utvecklats och moderniserats under hela 2000-talet, men det innebär inte att det finns utrymme för alla uttryck. Tävlingen är fortfarande en familjefest där de proffsigaste publikfriarna och de mest omedelbara refrängerna oftast tar hem flest röster.

Det blev årets första delfinal ett ypperligt bevis på. Det var trist att Järvinens "Porslin" inte fick en andra chans, men å andra sidan kunde jag ladda ner kvällens sjua på Itunes efter sändningen. Och när jag ändå var inloggad passade jag på att plocka hem jumbo-Jay-Jay också.

Fina låtar, båda två.

David Lindgrens och Yohios vinnarlåtar släpps inte förrän schlagerskivan ges ut under finalveckan, och lika glada är väl de för det.

Lindgren levererade ett högklassigt dansnummer, under press denna gången. Men hans välpolerade "Skyline" känns inte som någon vinnarkandidat i Friends arena.

Kvällens komet, däremot?

Yohio, som värvades till Melodifestivalen efter att ha suttit och snackat visual kei och andra japanska företeelser hos Skavlan, behövde bara tre minuter på sig för att säkra sitt genombrott på hemmaplan. Med akuratess, dessutom.

Han kan bli farlig i framtiden, den lille mangakrigaren. Det var ju länge sedan en deltävling fick skåda en så speciell karaktär, After Dark och Sean Banan inräknade.

Själva låten är förvisso ingen sensation. Den skiljer sig inte nämnvärt från 80-talets mest radiovänliga pudelrock och refrängen är i ofarligaste laget - enligt säkra källor var "Heartbreak hotel" en dansbandslåt i den första demoversionen. Men, som jag brukar säga, spela roll.

Yohio är en stjärna.

Hans hängivna scenperson, som för övrigt verkar tangera 17-åringens vanliga person, är lätt att tycka om. Och trots att han ser ut som om han klivit rakt ut ur tv-spelet "Final fantasy" - frågan är om han någonsin sminkar av sig - så känns hans look inte det minsta tillgjord.

Yohio är i final och den här kvällen kändes det resultatet som den naturligaste saken i världen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!