Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Anders Nunstedt

Anders Nunstedt: Kents nya är dynamit

"Nya singeln har en stämning så laddad att nackhåren hissar vit flagg och en text så explosiv att man inte har något annat val än omedelbar kapitulation." skriver Anders Nunstedt om Kents nya "La belle epoque". Foto: Maja Suslin / Scanpix
Omslaget.

Kent har tänt stubinen.

Nya singeln har en stämning så laddad att nackhåren hissar vit flagg och en text så explosiv att man inte har något annat val än omedelbar kapitulation.

"La belle epoque" är dynamit.

SINGEL

Kent "La belle epoque"

Det är ett halvår kvar till riksdagsvalet. Det firar Kent med att räkna upp allting som har eller håller på att gå snett i, som de uttrycker det, landet som Gud glömde.

"La belle epoque" är ett enda långt politiskt statement, skrivit i jag-form. Den melankoliska samhällskritiken från "Sverige" har uppdaterats med den hotfulla kraft som gjorde Rolling Stones "Sympathy for the devil" så ödesmättad.

 

Det har snart gått två år sedan Kent gav ut sitt senaste album. Det var heller ingen feelgoodfestival, men det här är något annat - även om det musikaliskt låter som en logisk fortsättning på kvartettens förra skiva.

Singeln inleds med att ett filmiskt stråkarpeggio lägger sig ovanpå ett processat trumbeat, några försiktiga ackord sluter upp innan Jocke Berg deklarerar att han är handen som håller i flaggan.

Refrängen, som går "Alla för alla/En för en" och alltså inte är en ny "FF" - där nyckelraderna sjöngs på franska, lutar sig mot samma typ av körstämmor som kunde höras på "999". Melodin är långt ifrån det hittigaste de har gett ut på singel, men det hindrar inte den inte från att vara direkt.

 

Till stor del är det den formidabla textens förtjänst. "La Belle Epoques" grundliga uppräkning av allt som är fel på samtiden skulle kunna låta som en gnällig sammanfattning av storstadstidningarnas ledar- och insändarsidor. Men det finns en omslutande vrede och en pondus när Jocke Berg, utan skyddsnät eller omskrivningar, sjunger om vapenexport, nätmobbing, rohypnol, röstvägran, sms-lån, den främlingsfientliga politiken och - Melodifestivalen.

Det är mars 2014 och Sveriges största och bästa rockband visar att de även vill vara det viktigaste.

Det är ändå en ljuvlig tid vi lever i.