Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Anders Björkman

Arne Weise var julvärden framför alla andra

Expressens krönikör minns Arne Weise.
Arne Weise avled på onsdagen.Foto: NILS PETTER NILSSON
Arne Weise blev 89 år gammal.Foto: KENNETH JONASSON

Han var förstås julvärden för generationer.

Men Arne Weise var så mycket mer. 

Han tillhörde de som var med och byggde upp svensk television.

Arne Weise klev in i rutan redan 1956. Det är ohyggligt länge sedan. Så länge sedan att tv inte ens fanns på riktigt. Och inget tv-hus, utan tv höll till i baracker på ett nedlagt regemente. Men Weise blev programledare för ”Filmkrönikan”. 

Länge fanns det bara en enda kanal, som sände i svartvitt. Men Arne Weise gjorde sig även i en liten, darrig tjock-tv-ruta. 

Han var ung och stilig, hade en behaglig stämma och när man ser klipp från gamla ungdomsprogram så var han inte spänd, utan riktigt naturlig.

Han gjorde olika typer av program, var programledare, speakerröst, på den tiden fick alla gör allt. Senare, när vi fick både två kanaler och färg, så blev han mest känd för sina naturserier, ”Ett med naturen” och ”Vår fantastiska värld”. 

En hel del var inköpa naturfilmer, men Weises personliga sätt att prata till bilderna gjorde dem mer levande. Och han reste själv ibland till exotiska miljöer och talade redan då om utrotningshotade djur.

I slutet av 70-talet ledde han också ”21”, populär frågesport som var bred lördagsunderhållning och sågs av miljoner tittare.

Och på senare år mötte han forna kolleger i ”Minnenas television”, som rullade till och från mellan 1996 och 2012. Han visade repriser och intervjuade de som en gång gjort eller medverkat i programmen. Mycket omtyckt.

Men mest var förstås Arne Weise julvärden. 

Arne Weise var mest känd som julvärd i SVT. Foto: OLLE SPORRONG

I tre decennier satt han där i direktsändning på julaftonens eftermiddag, lugn och trygg och vänlig. Han blev en institution.

Han var där för alla som satt ensamma på julafton, det påpekade han ofta. De skulle känna att det fanns en levande människa som talade till dem.

Han skapade traditionen och de ritualer som förekommer än i dag. Framför allt det där med att tända det levande ljuset i studion. Utan att darra på handen som höll tändstickan, påpekade han.

Efter några år så blev Weises lilla ljusceremoni själva startsignalen för svenskarnas julafton. 

Weise tände ljuset, han önskade alla en god jul och sedan kom Kalle Anka.

Arne Weise blev en egen tradition, större än tomten och nästa lika stor som Kalle Anka.

När han slutade som julvärd var SVT så kloka att de ersatte honom med en stafett av julvärdar, olika varje år. Och medan de förberedde direktsändning och nerverna darrade, då ringde Weise. 

Han vill bara önska lycka till och hoppades att de inte skulle darra på handen.

Arne Weise trivdes i tv, han var en underhållare, spelade piano, sjöng in en skiva med egna låtar, berättade gärna om sitt liv. Han var också en trevlig och smårolig man att ha att göra med. 

År 2013 fick Arne Weise Kristallens hederspris. Fattas bara annat, han var ju en tv-profil mer känd och mer omtyckt än de flesta.

SVT:s programdirektör om Arne Weises död.
TV-profilen berättar själv om samtalet från Arne Weise.