Hasse Alfredson. Foto: LENNART ISAKSSON / DN TT NYHETSBYRÅNHasse Alfredson. Foto: LENNART ISAKSSON / DN TT NYHETSBYRÅN
Hasse Alfredson. Foto: LENNART ISAKSSON / DN TT NYHETSBYRÅN
Hasse Alfredson blev 86 år gammal. Foto: / SVTHasse Alfredson blev 86 år gammal. Foto: / SVT
Hasse Alfredson blev 86 år gammal. Foto: / SVT
Anders Björkman

Alfredson hade enastående förmåga att improvisera

Publicerad

Egentligen dog den glade komikern Hasse Alfredson redan 1985.

Det var året då Tage Danielsson avled.

Det kanske låter orättvist för under ett par decennier efter Tage Danielssons död, så var Hasse Alfredson mycket produktiv, underhållande och även rolig i olika sammanhang.

Men den där frustande komikern, den som liksom bubblade fram lustigheter, han försvann. Kanske hade det att göra med åldern också, gnistan var borta.

Två studentspexare, en från Uppsala och en från Lund, möttes på 50-talet i det som då hette Radiotjänst. Vid sidan av radiojobbet började de skriva för andra, särskilt Povel Ramels Knäppupp-revyer. Det var där Hasse Alfredson blev känd inför en bred publik när han tillsammans med Martin Ljung gjorde sketchen "Guben i Låddan".

 

LÄS MER: Hasse Alfredson är död – blev 86 år gammal 

 

Hasse & Tage blev ett begrepp och deras skrivarfirma AB Svenska Ord producerade i hög takt revyer, filmer, böcker, skivor, tv-program.  

De påstod själva att de var olika, men de hade samma syn både på humor och politik. Den långa Tage som med oskyldig min levererade både snytingar och fräckisar. Den korte Hasse, som hade mer attackerande humor, fräste och fnissade bakom mustaschen.

 

De förnyade svensk revykonst och de förde in samhällssatir. De engagerade sig starkt i vissa frågor, till exempel mot kärnkraften. De spelade egentligen politisk teater, men blandade väl och hade humor på flera plan. Eleganta texter som drev med makthavare och barnsligt fnissiga skämt. 

De ansträngde sig också för att deras publik skulle ha råd att se dem.

"88-öresrevyn" på krogen Skeppet i frihamnen hade en finare avdelning med bordsservering och en enklare avdelning, där man kunde köpa pyttipanna i matlåda. Jag har den fortfarande kvar.

När de spelade på Berns byggde de läktare i halva salongen med billigare biljetter och i pausen var det självservering där man stod i kö med bricka.

 

LÄS MER: Stjärnornas hyllningar till Hasse Alfredson 

 

Detta ingick i deras samhällssyn. Inte bara tjäna pengar, utan bjuda in alla. De hade ju varit unga i det politiska 60-talet.

Figuren Lindeman dök upp redan i revyn "Gröna hund" 1962 och i många år återkom andra släktingar Lindeman.

Hasse Alfredson hade enastående förmåga att improvisera på scenen. Varje kväll valde de ut något ur dagens tidningar och sedan intervjuades Lindeman, som pratade fritt ur hjärtat. 

Det där gjorde han varje kväll, år efter år, det finns hundratals Lindemän inspelade. En del förstår man inte i dag, de var ju dagsaktuella. Andra är absurda utbrott, burleska vandringar och sanslösa funderingar.

 

Jag frågade en gång Alfredson om han hade någon teknik för sina improvisationer. Hur fick han i gång den där sprudlande gubben Lindeman.

Han förklarade på fullt allvar att han i kulissen försatte sig själv i rolig stämning. Och när han sa det, så kröp han ihop lite som för ett språng.

Det var humorsprånget, som gjorde Alfredson så populär. Man kan än i dag på gamla inspelningar höra när han kommer på en kul replik, hur rösten bubblar förtjust.

 

LÄS MER: Tommy Körbergs sista möte med vännen Hasse Alfredson 

 

Han överraskade, han levererade ett gapskratt, men också en tanke. För samtidigt framstod komikern som en klok karl med värme i hjärtat.

Förbluffande många av hans repliker blev citat som levde i årtionden. 

Det var Hasse Alfredson som sa att Ingvar Carlsson såg ut som en fot.

 

LÄS MER: Hans Alfredsons sista hälsning till svenska folket

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag