Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Jonas Gardells plan för enorma förmögenheten

”Vill göra hela trilogin om inte det här går helt åt helvete”.
Jonas Gardell är aktuell med filmatiseringen av ”En komikers uppväxt”. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
För Expressen berättar han om sin förmögenhet – och vad han ska göra med pengarna. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Makarna Mark Levengood och Jonas Gardell. Foto: PELLE T NILSSON / SPA
Jonas Gardell inför uppsättningen v sin föreställning "Queen of Fucking Everything" på Cirkus i Stockholm i januari 2019.Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Nära trettio år efter att det först begav sig för ”En komikers uppväxt” så har Jonas Gardell, 55, återvänt till berättelsen med en långfilm berättad ur ett delvis nytt ljus.

– Jag kanske är i en fas i mitt liv där jag behöver gå tillbaka till tidigare verk för att se vad de betyder för mig nu, förklarar Jonas Gardell, och berättar om den kreativa fasens koppling till hans döstädning, pensionsplaner och vad han faktiskt ska göra med sina nyligen aktieutdelade 179 miljoner kronor.

”En komikers uppväxt” kom ut 1992 och blev inte bara en omtyckt miniserie, utan också en bok som lästes i många skolor som grund för ett samtal kring mobbning. Nu har berättelsen även blivit långfilm efter ett nytt manus av författaren själv:

– Jag gick till boken för att se hur jag läser den nu när jag är äldre, säger Jonas Gardell och utvecklar sitt nya perspektiv:

– Det kändes spännande att även låta komikern (huvudkaraktären Juha, spelad av Johan Rheborg) vara äldre. Som ung är kanske lösningen på en taskig barndom att fly, ”vänd dig aldrig om”. Men någon gång i sitt liv måste man stanna upp, våga vända sig om och konfrontera spökena. Kanske till och med våga se sin egen eventuella skuld.

Berättar om pågående livsfasen

– ”Torka aldrig tårar” går ju tillbaka till min första pjäs Ömheten, och ”Till minne av en villkorslös kärlek” går tillbaka till min första bok ”Passionsspelet”. Jag kanske är i en fas i mitt liv där jag behöver gå tillbaka till tidigare verk för att se vad de betyder för mig nu.

Hänger den här fasen på något sätt ihop med att du döstädat, planerat för pensionen och sålt det mesta av dina tillgångar?

– Det gör det helt säkert!

– Och om vi pratar om Rojda (Sekersöz, 29, som regisserat)… Jag fick ju jobba med Ernst-Hugo Järegård, Sif Ruud, Lena Nyman – de stora giganterna. När jag var ung tog de in mig med respekt, och jag har sörjt dem mycket, tills jag kom på att jag själv kan få jobba med yngre människor och lära mig av dem. 

Så vad har du kvar i den här ”städprocessen”?

– Jag kommer jobba med ett stort projekt till som är så stort att jag kanske inte blir färdig med det, det kommer ta minst fem, sex år. Sen har jag en dröm om pension – att få se världen och åka till Japan med Mark och vara där i några månader.

Hittills har det ju gått lite så där med din pension…

– Men direkt efter det här lovar jag att vara tyst i fem år!

Och din aktieutdelning på 179 miljoner kronor, vad är planen för den?

– Jag älskar det här med de 179 miljonerna – det är en sån fantasi!

Ja, det är ganska mycket Willy Wonka över det hela…

– Ja! Mycket går ju bort i skatt förstås. Jag hoppas att det går till bra saker – till många nyanlända och betydligt färre OS-ansökningar. 

– Sen är jag ingen stor shoppare, utan det handlar om att om jag dör så ska barnen inte ha det svårt. Det ska vara skattat och klart. Men själv köper jag inte så mycket, utan ju äldre jag blir desto mer jobbar jag volontärt (bland annat med Regnbågsfonden). Det blir viktigare och viktigare för mig. Nu är det payback time!

Gardell är nöjd med att vara sig själv och berättar om pjäsen ”De dagar som blommorna blommar”.