Ett år av sorg. Sorgen efter Johanna Sällström fick Ola Rapace att omvärdera sin syn på arbetet som skådespelare. "Ända sedan det där hände har jag känt mig tveksam till hela branschen", säger han. Foto: Christian Örnberg
Ett år av sorg. Sorgen efter Johanna Sällström fick Ola Rapace att omvärdera sin syn på arbetet som skådespelare. "Ända sedan det där hände har jag känt mig tveksam till hela branschen", säger han. Foto: Christian Örnberg

"Johannas död tog mig väldigt hårt"

Publicerad
Uppdaterad
Sorgen har varit tung, svart och plågsam.
Nu berättar Ola Rapace om året som gått efter att vännen och skådespelerskan Johanna Sällström tog sitt liv.
- Jag tog det väldigt hårt, säger han.
Ett år har passerat. Det var den 13 februari i fjol som Johanna Sällström hittades död i sitt hem. Blott 32 år gammal hade hon tagit sitt eget liv.
– Det drabbade mig. Jag kände mig liksom svart i hela allt. Ingen mådde bra i det där, berättar Ola Rapace, 36, för Expressen.


Krävande inspelningar

I går kväll sågs Johanna Sällström och Ola Rapace i tv av drygt en miljon svenskar, i Wallander-filmen ”Byfånen” på TV4.
Inspelningarna av de många filmerna i den populära polisserien
i Ystad var intensiva och krävande.
–Vi jobbade väldigt nära, säger han.
Sorgen efter Johanna har plågat Ola under året och tvingats honom att omvärdera sin syn på arbetet som skådespelare.
– Det där berörde mig på ett djupare plan. Jag började ifrågasatte mitt jobb, hela branschen. Kämpar vi med rätt grejer? Lägger vi krutet på det som är värt det? Så att man inte bränner sig på sånt som inte betyder nåt.

Tveksam till branschen

Det har varit tungt att arbeta.
– Ända sedan det där hände med Johanna har jag känt mig väldigt tveksam till hela branschen. Och hur vi använder varandra. Det som hände tvingade mig att tänka efter, ifrågasätta – är det värt det?
Men du började spelade in ”Anna Pihl” strax efter Johannas död.
– Ja, jag har jobbat hela tiden. Med den skillnaden att jag känt mig mer ifrågasättande. Av människor jag möter och även av mig själv.
Var befinner du dig i sorgearbetet nu?
– Nu är jag klar med det. Jag har kommit fram till vad jag vill hålla på med. Vad jag vill jobba med och varför.
Om du vänder bransch-en ryggen valde du även bort Guldbaggegalan?
– Jag skulle aldrig gå på sån skit.

”Alla är förlorare”

Men behöver du inte branschen och de jobb du kan få? Du måste ju kunna ställa mat på bordet? Du har ju barn, fru, familj.
– Jo, jag har tänkt på det men just nu skiter jag i det. Då svälter jag hellre ihjäl. Jag jobbar hellre på
ackord på partilagret i Årsta än att göra en film som förstör drömmen.
Så du ger inte mycket för svensk film längre?
– Det är roligare att spela ping pong än att läsa ett filmmanus från Sverige. I pingis kan man åtminstone vinna, ett set, en boll. I filmbranschen i Sverige är alla förlorare.
Men något bra finns det väl?
– Det finns otroligt många obegåvade människor i filmbranschen som gör av med oerhört mycket pengar. Speciellt på tv, en massa skattepengar som man kastar på en jävla massa skräp. Jag är otroligt less på film och tv i allmänhet.
Men är ”Anna Pihl” så mycket bättre?
– Ja, den är ett undantag. Den är bättre. Särskilt med tanke på att den görs med små medel av en liten, kommersiell tv-kanal. Det finns en integritet i den produktionen som är bra.
Men vad tänker du göra åt de problem du talar om?
– Jag håller på med en  film. Ett drömprojekt om en boxare. Jag har en roll i den. Och jag är inblandad i processen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Nöje på Facebook - där kan du kommentera och diskutera våra artiklar.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag