På lördag sänds den tredje deltävlingen av Melodifestivalen 2017. Och kritiken mot både manus och programledare har bitvis varit hård.
Inte minst i fredagens avsnitt av ”Gomorron Sverige”, där SVT:s nöjespanel sågar programmets manus.
– Det har varit ganska lamt. Jag tror att problemet är att man kanske inte vågar så mycket. Förra året stack SVT ut hakan ganska mycket men nu när det inget. De skämtar lite om skåningar men det ger ju ingenting, det är tyvärr ett bakslag säger Anna Charlotta Gunnarson i "Gomorron Sverige".
Tara Moshizi håller med:
– Jag blir nervös så fort programledarna ska hålla låda och skämta för allting bara faller platt. Det är så himla dåligt skrivna skämt. Men det är inte programledarnas fel, säger hon och fortsätter:
– Bara för att man är artist som är jätteduktig på scen betyder det inte att man bemästrar hantverket i att vara en programledare. Och när man sätter ihop tre personer är ganska oerfarna inom det här blir det tyvärr inte superbra.
LÄS MER: Så stoppas Jasmine Kara av SVT
Programledarna får inte heller vara sig själva, enligt Anna Charlotta Gunnarson.
– Jag jobbade med andra chansen förra året och hängde ganska mycket med Hasse Andersson. Han är en otroligt skarp, fin och bra person men jag tycker inte att det syns någonstans här och då kan man inte säga att de har lyckats lyfta fram honom, tvärtom.
– Nu är jag jättetaskig men jag tycker nästan att han verkar vara lite bakom flötet i den här sändningen. Och han är inte så. Jag tycker om honom så mycket att jag nästan kan börja gråta för att han är en så rejäl, fin och smart man. Nu har han blivit en gammal skånsk farbror, som en schablon.
Nöjespanelen är också kritisk till att programledarna alla är etniska svenskar.
– Det här hudfärgsproblemet, eftersom vi alltid pratar om sådant så måste vi nämna det, säger Anna Charlotta Gunnarson.
– Det är för vitt, fyller Tara Moshizi i.
SVT slår tillbaka mot kritiken
Anders Lenhoff är innehållsproducent för Melodifestivalen har svårt att förstå kritiken.
– Jag är ganska nöjd med manus och tycker att vi har trevliga program. Ibland tror jag att folk förväntar sig mer humor än vad man kan leverera när man inte är komiker. Vi ska inte göra våra programledare till komiker för de är inte det.
Kör ni för mycket på säkra kort?
– Det är svårt att jämföra olika år för det är så olika förutsättningar men nej, jag håller inte riktigt med. Vi har fått ganska mycket kritik för våra ordval.
Du tänker på ”Melofuckingdifestivalen”?
– Ja, till exempel.
Vad säger du om kritiken mot att Hasse Andersson inte får vara sig själv?
– Det är inte meningen. Vi vill gärna visa Hasse som han är och om folk uppfattar det som att han är dum och bakom flötet så är det verkligen inte så han är.
Det var lite det som var Anna Charlottas poäng, att han inte är sig själv.
– Det är svårt att bemöta det eftersom jag inte håller med.
Anette Helenius, projektledare för Melodifestivalen, håller inte heller hon med om kritiken.
– Man måste komma ihåg vem man skriver för. Skriver man för Petra Mede kan man sticka ut hakan ganska mycket för hon levererar det med en tajmning som bara en komiker i Petra Medes klass kan. Och det är inte alla som har den förmågan. Därför måste man anpassa manus efter den som ska leverera det.
Du sågar programledarnas humoristiska ådra?
– Nej, verkligen inte. Det här är ett medvetet val. Vi vill inte ha renodlad humor i den bemärkelsen i år.
Vad säger du om att kritiken om att Hasse Andersson framstår som lite dum?
– Det är tråkigt om hon har den uppfattningen för det är inte riktigt så vi försöker framställa honom. Det kan jag inte skriva under på.
Hur ser ni på kritiken om att alla programledare är vita?
– Jag trodde faktiskt att den här frågan skulle ha kommit långt tidigare. Vi har diskuterat det här och vi tycker att Melodifestivalen har en mångfald och bredd i sin DNA.
– Därför vågar vi göra det här valet, att ha tre programledare som är ljusa med svenskt ursprung. för vi har en bredd i allt annat vi gör, det är vad hela Melodifestivalen handlar om.
LÄS MER: Owe Thörnqvist måste hjälpas upp på scen
Hasse Andersson säger så här om att Anna Charlotta Gunnarsson beskriver honom som "bakom flötet":
– Jag har inga synpunkter på det. Jag är ju inte här för att stå på barrikaderna och kämpa för något utan för att underhålla.
– Vårt jobb är att stötta artisterna. Och jag sa redan från början när jag blev anlitad att jag inte är någon snabbpratare och att det finns vissa saker som jag inte är lämplig för.
David Lindgren påpekar också att det var ett medvetet val att ha ett manus som inte sticker ut lika mycket.
– Vi ville att det skulle vara folkligt, hjärtligt och upplyftande. Det är inte den här Stockholms-sarkasm-humorn som vi har velat ha.
